Undersökningsresultat: Individuell vägledning funkar, vilket endast ett brev inte gör – uppsökande verksamhet ökar deltagande i vuxenutbildning hos lågutbildade personer

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) har förverkligat en forskningshelhet som utredde om emottagande av information gällande utbildning och deltagande i utbildningsrelaterad vägledning ökar sannolikheten för att lågutbildade personer söker sig till utbildning. 

Näringslivets forskningsinstitut ETLA (Etla) och Ekonomins forskningsinstitut LABORE (Labore) publicerade undersökningens slutrapport (på finska, pub.etla.fi) på måndagen den 16 mars 2026. Skols har publicerat ett memorandum om undersökningen (på finska (sammanfattning på svenska), jotpa.fi) på sin webbsida. Arbetshälsoinstitutet har publicerat en slutrapport om sin egen undersökning (på finska, julkari.fi) i december 2025.

Forskningshelhetens experiment var uppdelade i två delar, brevpostexperimentet och pilotprojektet för uppsökande verksamhet. Etla och Labore planerade de experimenterande försöken och bedömde deras inverkan på deltagande i utbildning. Dessutom utförde Arbetshälsoinstitutet en kvalitativ bedömning som del av undersökningen.

Forskningshelheten inleddes år 2022. Akademisk forskning om ämnet fortsätter fortfarande.

Resultaten påvisar att utdelning av allmän information inte räcker ensam för att sänka tröskeln för lågutbildade vuxna att delta i vuxenutbildning. Däremot visade sig den mer personliga uppsökande verksamheten som utfördes på arbetsplatserna vara effektivt redan på kort sikt: den ökade på målgruppens deltagande i utbildning på andra stadiet med cirka åtta procent. 

Kanslichef Heidi Backman vid undervisnings- och kulturministeriet välkomnar undersökningen och dess resultat: 

”Jag är glad över att Skols har tillsammans med forskare ambitiöst tagit itu med en av de svåra frågorna inom utbildningspolitik och kontinuerligt lärande: hur utbildning hopar sig och i synnerhet hur man kunde få personer som deltar sällan i utbildning att studera mer. Denna forskning producerar nu pålitlig information om hurdan verksamhet och hurdana kostnader förutsätts för att vägleda denna målgrupp till utbildning”, konstaterar Backman.

Forskningshelheten letade efter svar på en viktig samhällelig fråga: Kan beslutsfattare och myndigheter bättra på de i utbildningen underrepresenterade gruppernas deltagande i utbildning med att erbjuda till dem riktad information?

Forskningslitteraturen (bland annat OECD, 2025) påvisar att lågutbildade arbetstagare utsätts för den största risken av automatisering. Trots detta deltar de mycket mer sällan i vuxenutbildning än högutbildade personer. Att utbildning hopar sig på detta sätt är en central utbildningspolitisk utmaning, eftersom just personerna med låg nivå av grundläggande utbildning skulle mest dra nytta av tilläggsutbildning.

En möjlig orsak till det låga arbetskraftsantalet av lågutbildade personer är bristen på information om utbildningens fördelar eller utbildningsmöjligheter. Skols satte i gång en undersökning och experimenterande försök för att hitta lösningar på frågan om hur man delar ut information om utbildning.

I februari 2023 skickades ett brev till 50 000 randomiserat utvalda personer i arbetsför ålder som hade avlagt examen högst på grundstadiet. Brevet berättade om fördelar med utbildning. Med hjälp av registermaterial uppföljde forskarna om mottagarna av brevet deltog mer aktivt i utbildning än kontrollgruppen, alltså motsvarande grupp av personer som inte fick brevet.

Resultaten av brevpostexperimentet bevisade entydigt att utdelning av allmän information ensam inte inverkade på lågutbildade vuxnas ansökan till utbildning på ett statistiskt signifikant sätt. I praktiken inledde endast cirka 90 personer studier av de 50 000 personer som tog emot brevet. Detta är ett ringa antal som inte kan skiljas från slumpmässig variation. Brevposten ökade inte heller på informationssökning gällande studier. 

I pilotprojektet för uppsökande verksamhet utformades en tjänstemodell som gick ut på att söka lågutbildade personer (vars högsta nivå av utbildning är på grundstadiet) på små verksamhetsställen som sysselsätter 3–149 personer. Personerna fick till sina behov skräddarsydd information om lokala utbildningsmöjligheter. Målet var att uppmuntra personer som är sysselsatta i företagen, särskilt personer som är lågutbildade, att delta i utbildning. 

Företag inom utbildnings- och vägledningsbranschen kontaktade över 10 000 verksamhetsställen och vägledde personalen vid intresserade arbetsplatser i utbildningsrelaterade frågor.

Vägledningarna var mångsidiga: en del ordnades i vidare omfattning till hela personalen, en del individuellt, en del på arbetsplatsen och på arbetstid, och en del utanför arbetsplatsen och utanför arbetstid. Största delen av vägledningsmötena var kortvariga och varade i högst 30 minuter.

Arbetshälsoinstitutens kvalitativa undersökning utredde i detalj hurdana verksamhetsmodeller tjänsteproducenterna använde sig av, hurdana faktorer påverkade deras uppkomst och hurdan betydelse olika verksamhetsmodeller har med hänsyn till målgruppens utbildnings- och karriärmöjligheter.

Resultaten av pilotprojektet inom uppsökande verksamhet var motiverande: med detta mer intensiva och personliga förhållningssätt framkom tydliga och mätbara påverkningar inom experimentområdena. Pilotprojektet ökade deltagande i utbildning på andra stadiet hos målgruppen, alltså vuxna vars högsta nivå av utbildning är allmänbildande utbildning med 0,75 procentenheter, vilket betyder en relativ ökning av cirka 8 procent jämfört med tidigare siffror.

Områdena i pilotprojektet sysselsatte cirka 40 000 vuxna vars högsta nivå av utbildning var allmänbildande utbildning, alltså grundläggande utbildning eller gymnasieutbildning. Av dessa personer nåddes 1700 vuxna för vägledning och cirka 300 personer uppskattas ha sökt till utbildning. I pilotprojektet upptäcktes också en skälig minskning av månadsinkomsterna, vilket syftar på en förändring i tidsanvändningen mellan studier och arbete.

Pilotprojektet för uppsökande verksamhet har påvisat att lågutbildade personer kan nås med utbildningsrelaterad information på arbetsplatser och att en tjänst lik den som experimenterades genom pilotprojektet kan genomföras.

”Det finns föga internationellt, vetenskapligt bevis över vilka åtgärder som får underrepresenterade grupper att söka sig till utbildning. Resultaten av detta projekt är därför särskilt intresserande”, betonar forskningsledare Hannu Karhunen vid Labore och forskningsdirektör Antti Kauhanen vid Etla.

Även om uppsökande verksamhet är effektivt är det dessutom dyrare. Kostnaden av att locka en ny studerande att delta i utbildning var cirka 6 200 euro.

Resultaten framhäver att allokerade resurser och personligt grepp behövs för att ändra på utbildningsbeteendet av sårbara grupper. Åtgärdernas kostnadseffektivitet måste dock avvägas i förhållande till den uppnådda nyttan.

Enligt Kauhanens och Virtanens (2021) undersökning har en med grundskolebakgrund påbörjad utbildning på andra stadiet en positiv nettoeffekt på den offentliga sektorn, i medeltal 10 000–20 000 euro, ifall utbildningen påbörjas i tillräckligt ung ålder, senast vid ungefär 45 års ålder. Uppsökande verksamhetens nytta till den offentliga sektorn överskrider verksamhetens kostnader beaktansvärt åtminstone för en del av deltagarna. Dessutom allokeras uppsökande verksamhetens resurser till lågutbildade personer och därigenom ökar resurserna inte differentiering inom utbildning, utan välmående. Dessutom kan dessa resurser användas för att minska ojämlikhet genom att stöda personer som tillhör de allra sårbaraste grupperna.

Näringslivets forskningsinstitut ETLA och Forskning om arbete och ekonomi LABORE presenterar fyra rekommendationer utgående från projektets erfarenheter och resultat:

1. Fortsatta randomiserade fältexperiment. Finland borde även i fortsättningen evaluera nya tjänster genom experiment innan mer omfattande implementering för att allokera skattebetalarnas resurser till effektiva åtgärder.
2. Allokering av utbildningsresurser och en ersättningsmodell som bygger på effektivitet. En allt klarare allokering av resurser samt bindning av tjänsteproducenternas ersättning vid uppnådd effektivitet kunde vara ett mer kostnadseffektivt sätt att finansiera utbildning för vuxna.
3. Långvarig uppföljning. Den verkliga nyttan av utbildning, exempelvis högre lönenivå och bättre sysselsättning, framkommer först efter flera år. Det är nödvändigt att uppfölja pilotförsökens deltagare i en längre tid för att se, ifall de blir klara med studierna och om deras ställning på arbetsmarknaden förbättras.
4. Till målgruppen riktad uppsökande verksamhet. Eftersom uppsökande verksamhet kan vara dyrt, borde verksamheten riktas i synnerhet till branscher och grupper som skulle potentiellt dra den största nyttan av utbildning. I fortsättningen borde man även utreda metoder för att nå arbetslösa personer och personer utanför arbetskraften, alltså grupper som denna företagsstyrda modell inte når. 

Etlas och Labores undersökning rekommenderar mer omfattande utnyttjande av randomiserade fältexperiment i bakgrunden till offentlig politik och långvarigt uppföljande av undersökningsresultat för avvägande av de långsiktiga påverkningarna.

Utgående från undersökningen rekommenderar Arbetshälsoinstitutet följande åtgärder: 

1. Påverkande på ett systemiskt sätt och på olika nivåer är enligt denna undersökning och internationell litteratur en bra utgångspunkt för att öka deltagande i utbildning i stället för att åtgärderna skulle riktas endast till individer. Det skulle vara nyttigt att exempelvis öka arbetsgivarnas förståelse för aktuella praxis inom utbildning, samt för de många fördelarna med utbildning.
2. Det är viktigt att utöver deltagande (ja eller nej) fästa uppmärksamhet vid till hurdan utbildning, karriärer och arbetsmarknadslägen uppsökande verksamhet vägleder lågutbildade personer.

Arbetshälsoinstitutet rekommenderar utformning av undersökning, som tar i beaktande både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, som stöd för politik som gäller vuxenutbildning.

Etlas och Labores undersökning ger tillförlitligt bevis för att individuellt riktad vägledning är en fungerande metod för att nå de vuxna, vars kompetensutveckling skulle från både individens och samhällets perspektiv vara allra viktigast. Forskningens resultat gynnar såväl utbildningsaktörer, som Skols och beslutsfattare.

Genom forskningshelheten får utbildningsaktörer praktisk information om hur man konstruerar fungerande vägledningstjänster och uppsökande verksamhet som bygger på undersökta data. Arbetshälsoinstitutets intervjuundersökning har analyserat olika verkställandemetoder för uppsökande verksamhet. Genom undersökningen har man fått värdefull information om hurdana förhållningssätt främjar förståelse mellan arbetstagare och arbetsgivare och hur viktigt det är att skräddarsy information om utbildning.

Genom forskningen har Skols fått viktig information om hur man kan nå personer, vars högsta nivå av utbildning är grundläggande utbildning. I sina egna projekt har Skols lagt märke till liknande element som nu i pilotprojektet för uppsökande verksamhet. Skols egna analyser visar, att studeranderekrytering som allokerats egna resurser och som har verkställts flerkanaligt och på ett kreativt sätt har varit effektivt. Sådan studeranderekrytering har varit i genomsnitt förmånligare än i pilotprojektet. Utbildningarna har varit kortvarigare än examen och skräddarsydda för målgruppen.

”I fortsättningen skulle det vara intressant att undersöka, om kombinerande av uppsökande verksamhet och noggrant riktade utbildningar kunde effektivera allokeringen av resurser inom vuxenutbildning till de vuxna, vars kompetensutveckling är speciellt viktigt från både individens och samhällets perspektiv”, funderar Skols direktör Kirsi Heinivirta.

Resultat av forskningshelheten presenterades i evenemanget som ordnades av Skols på måndagen den 16 mars 2026. Inspelningen av tillfället kan ses på Skols YouTube-kanal efter evenemanget.

Diskussionen om uppsökande verksamhet fortsätter den 8 maj 2026 i Skols intervjuar -diskussionsmötet! Kom med och höra praktiska exempel på hur företag inom utbildnings- och vägledningsbranschen lyckades med att nå lågutbildade personer. Bland annat tjänsteproducenten Tamora Oy deltar i diskussionsmötet. Evenemanget ordnas på finska.