Projektunderstöd för tjänster inom kontinuerligt lärande inom den kreativa ekonomin

Syftet med statsunderstödet är att 

• genomföra pilotförsök med helheten som består av tjänster inom kontinuerligt lärande och som bygger på tillväxtstrategin för kreativ ekonomi
• stärka kompetensen hos företagare och proffs på den kreativa branschen.

Målsättningen med detta understöd är att främja skapande och etablerande av utbildningsutbud och modeller inom kontinuerligt lärande som besvarar kompetensbehoven hos proffsen på branschen.

Syftet är att pilotförsök med helheten i vilka tjänsterna ingår genomförs som nationellt nätverkssamarbete antingen i form av gemensamma projekt eller som intensivt samarbete mellan projekt som beviljats understöd.

Understödet kan ansökas av

• universitet och yrkeshögskolor
• anordnare av yrkesutbildning
• läroanstalter inom det fria bildningsarbetet
• Sameområdets utbildningscentral.

Gemensamma projekt mellan flera olika aktörer kan förvekligas med statsunderstödet genom att statsunderstödet beviljas till en aktör som vidareutdelar en del av det. Förfarandet har beskrivits under rubriken Gemensamma projekt. 

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) kan bevilja sammanlagt cirka 1 700 000 euro för detta statsunderstöd. 

Det kalkylmässiga priset för en studerande (beviljat understöd dividerat med det eftertraktade antalet studerande) kan vara högst 1 300 euro.

Målsättningen är att ordna kärnfulla och kortvariga kompetenstjänster som man enkelt kan delta i vid sidan om arbete. Verksamheten som finansieras bör vara avgiftsfri för deltagare. Statsunderstödet bör täcka totalkostnaderna som uppstår av anordnande av utbildningen.

Skols strävar efter att fatta besluten senast den 29 april 2026.

Ett infomöte gällande ansökan om understöd ordnas den 3 mars 2026. Under mötet besvaras frågor som skickats in i förväg eller som ställs under evenemanget. Infomötet ordnas på finska. 

Understödet beviljas som specialunderstöd i enlighet med vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001).

Följande författningar tillämpas på understödet:

• statsunderstödslagen (688/2001)
• lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021)
• lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)
• lagen om fritt bildningsarbete (632/1998)
• universitetslagen (558/2009)
• yrkeshögskolelagen (932/2014)
• lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010)
• lagen om nationella studie- och examensregister (884/2917).

I den av undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet koordinerade tillväxtstrategin uppdelas den kreativa ekonomin i tre affärsmässiga delområden: 

• innehåll som kan mångfaldigas, exempelvis publikationsverksamhet i nätet, television, musik, spelindustrin samt litteratursbranschen
• kreativa tjänster, exempelvis arkitektur, formgivning och modebranschen
• evenemangsbranschen och konst- och kulturtjänster.

Tillväxten på branscherna inom den kreativa ekonomin bygger för största delen på utvecklande av internationell affärsverksamhet och efterfrågan. Kompetensbrister i internationell kommersialisering av kreativa och immateriella produkter, tjänster och rättigheter vid konsumentgränssnittet har identifierats som hinder för tillväxt. För största delen är det fråga om små aktörer på de kreativa branscherna och det finns ont om investeringskapital. Detta gör tillväxten av affärsverksamhet till en utmaning.

Utmaningen med kontinuerligt lärande inom de kreativa branscherna är att 

• tjänsternas innehåll besvarar inte i nuläget arbetsmarknadens akuta och aktuella kompetensbehov i tillräcklig mån för att stöda tillväxt
• utbudet på tjänster som kunde avläggas vid sidan om arbete är inte tillräcklig för att en företagare eller sysselsatt expert kunde dra nytta av dem
• det inte finns en bestående, strukturell modell för kontinuerligt lärande vars kompetensinnehåll kunde flexibelt modifieras för att svara på aktuella kompetensbehov
• man varken delar med sig av kompetens mellan de kreativa och handelstekniska branscherna och arbetsuppgifterna eller utbildar människor i tillräcklig mån.

Förändringar i verksamhetsmiljön och prognostisering av framtidens utsikter för affärsverksamhet på de kreativa branscherna förutsätter stärkande av kunnande i synnerhet i följande ämnen:

• internationell affärsverksamhet
• utnyttjande av artificiell intelligens i affärsverksamhet
• kommersialisering av immateriella rättigheter i en digital verksamhetsmiljö.

En betydande del av ensamföretagarna, mikroföretagarna eller de små och medelstora företagen på de kreativa branscherna utnyttjar inte aktivt sin immateriella egendom. Företagens kännedom om olika skyddsformer och deras tillämplighet är rätt svagt och utbildningsutbudet inom immateriella rättigheter utspritt. Brist på kompetens inom immateriella rättigheter bromsar upp tillväxt och hindrar utnyttjande av nya affärsverksamhetsmöjligheter. I värsta fall kan oskyddade rättigheter utsätta företaget för exploatering av en annan part och förlust av affärsverksamhetsmöjligheter.

Digitalisering ändrar starkt på intäktsmodellerna inom den kreativa ekonomin. Även den snabba utvecklingen av generativ artificiell intelligens har en stor inverkan på de nya kompetensbehoven på branscherna. En alltmer växande efterfrågan på ytterligare färdigheter förekommer bland annat inom digital handel och marknadsföring, digitala verktyg och artificiell intelligens. För att främja tillväxt behöver kreativa branscher nya affärsverksamhetsmodeller, nya branschövergripande lösningar inom samarbete samt kompetens inom immateriella rättigheter och upphovsrätt.

Tillväxten av den kreativa ekonomin kan främjas med att erbjuda flexibel fortbildning i synnerhet för ensamföretagare och experter som är sysselsatta i mikroföretag samt i små och medelstora företag. I nuläget är utbudet på tjänster inom kontinuerligt lärande inom kreativa branscher dock utspritt och når inte effektivt personer sysselsatta på branscherna. Bestående tjänster inom kontinuerligt lärande behövs på de kreativa branscherna. 

Syftet med detta statsunderstöd är att genomföra pilotförsök med helheten som består av tjänster inom kontinuerligt lärande och som besvarar kompetensbehoven inom den kreativa ekonomin. Helheten bör bli kvar som en bestående del av utbildningsanordnarnas grundläggande verksamhet efter pilotförsöken.

Målsättningen är att tjänsterna inom kontinuerligt lärande inom den kreativa ekonomin 

• kan avläggas vid sidan om arbete
• innehållsmässigt svarar på branschens aktuella och akuta behov av utvecklande av kunnande, och att innehållen kan flexibelt anpassas utgående från efterfrågan
• erbjuds kontinuerligt
• möjliggör avläggande av till strukturen kärnfulla och kortvariga mikromeriter på ett sätt som gör det möjligt för deltagaren att avlägga just det kompetensinnehåll som deltagaren aktuellt eller i förväg uppskattar att hen behöver i sitt arbete eller sin företagsverksamhet
• främjar utbildande och kunnande mellan branscher: exempelvis med att man i kreativa uppgifter ökar på företagsekonomisk, kommersiell och upphovsrättslig kompetens, och i tekniska uppgifter på utnyttjande av kreativa metoder
• främjar och gör samarbete och gemensamma affärsverksamhetsmodeller mellan kreativa och andra branscher tätare.

I planeringen av ansökan om statsunderstöd kan följande material utnyttjas:

Tillväxtstrategin för kreativ ekonomi 2025–2030 (på finska, presentationsblad på svenska)

Kompetensbehovskompassen (osaamistarvekompassi.fi)

Utbildningens målgrupp

Målgrupperna för utbildningen eller kompetenstjänsten är i första hand personer i arbetslivet och utanför arbetskraften. Målgrupperna för denna ansökan om understöd är i synnerhet personer, som är sysselsatta på kreativa branscher eller närliggande branscher som 

• ensamföretagare
• lättföretagare
• andelslagsföretagare
• freelancer
• arbetstagare i mikroföretag eller små och medelstora företag på branscherna.

I detta sammanhang syftar kreativa branscher till exempel på:

• medier och publikationsverksamhet
• litteraturbranschen, musik eller spelindustrin
• audiovisuella branschen
• formgivning eller arkitektur
• reklambranschen och marknadsföring eller kreativ kommunikation
• evenemangsindustrin
• scenkonst och bildkonst
• galleri- eller museibranschen
• modebranschen eller hantverk- och konstindustrin.

Med närliggande branscher menas här arbetsuppgifter som ligger nära till kreativa branscher, exempelvis tekniska, kommersiella eller affärsuppgifter.

Som studerande till utbildningen som finansieras kan antas en person som har ett sådant behov av kompetens som definieras i statsunderstödsbeslutet och tillräckliga förutsättningar för att förvärva det kunnande som utbildningen i fråga syftar till. Dessutom tillämpas vad som i lagen om utbildningen i fråga föreskrivs om förutsättningarna för antagning som studerande och om behörighet för studier.

Utbildningen bör planeras och verkställas så att en sysselsatt person kan delta i tjänsten vid sidan om arbetet.

Arbetslösa arbetssökande kan inte vara den huvudsakliga målgruppen för utbildningen. En arbetslös person kan dock på eget initiativ söka in och bli intagen i utbildningen. Man bör i princip inte anta examensstuderande på heltid i utbildningen.

Utbildningens innehåll

Kompetenstjänsten som verkställs med understödet bör bestå av följande delområden:

Utvecklande av yrkeskompetens

Representanter för arbetslivet skall utnyttjas i planeringen och verkställandet av utbildningarna. Internationellt samarbete, exempelvis partnerhögskolor eller -läroanstalter, kan utnyttjas i planeringen och verkställandet av utbildningsinnehållen. 

För att möjliggöra tillväxt av den kreativa ekonomin behövs i synnerhet praktisk och starkt arbetslivsorienterad utbildning.

Exempel på innehåll kan vara:

• kommersiellt utnyttjande av artificiell intelligens och övriga nya teknologier
• inledande och utvecklande av internationell affärsverksamhet samt främjande av export
• immateriella rättigheter
  • grunder, tillämpande, kommersialisering och utnyttjande i digital affärsverksamhet
  • påverkan av artificiell intelligens
  • nationell och internationell lagstiftning
  • riskhantering samt skyddande av affärsverksamhet och rättigheter
• avtalsteknik och kompetens gällande avtal, exempelvis
  • omfattning av arbetet, tidsplanering, korrigeringsrundor, förseningar, prissättning, betalningsvillkor, villkor för återkallande, internationella avtalspraxis
• konsument- och klientförståelse, varumärkesbyggande och varumärkesstrategi
• utnyttjande av digitala plattformar i affärsverksamhet, kompetens i elektronisk handel, flerkanalighet
• utvecklande av ett kreativt koncept för, och utnyttjande och anpassande av kreativa metoder i affärsverksamhet
• produktutveckling
• producerande och konstnärlig produktion samt distributionsverksamhet
• skyddande av kulturarv
• kännedom om kulturtrender
• kompetens i marknadsföring av kulturtjänster, exempelvis
  • kännedom om kulturlagstiftning
  • färdigheter i försäljning och marknadsföring
  • kompetens i kommunikation
  • kunnande i förhandling av sponsoravtal
  • färdigheter i utvecklande av affärsverksamhet
  • kännedom om strategi för sociala medier

De ovannämnda potentiella utbildningsinnehållen bygger på strategin för tillväxt av kreativ ekonomi, på Kompetensbehovskompassen-tjänsten och på prognostiseringsanalysen av kompetensbehov som utförts av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. 

Innehållen för utbildning som regleras av yrkeshögskolelagen eller universitetslagen skall redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller yrkeshögskolan eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning.

Innehållen för utbildning som regleras av lagen om yrkesutbildning bör följa examensgrunderna för grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Motivering och studeranderekrytering

• studeranderekrytering som riktas till understödsansökans målgrupp i samarbete med arbetsgivare och intressentgrupper
• framförande av den nytta som potentiella deltagare kan dra av utbildningen

Stöd för studier och deltagande i utbildning

• nödvändiga åtgärder inom språkstöd
• nödvändiga grundläggande digitala färdigheter som hör ihop med avläggande av studier
• övriga potentiella stödåtgärder med hänsyn till målgruppens behov

Åtgärder inom vägledning och handledning

• karriärvägledning och utvecklande av karriärplaneringsfärdigheter
• nödvändig handledning i lärandekompetens
• nödvändig identifiering av inlärningssvårigheter och pedagogiskt stöd

Ytterligare information och rådgivning i första hand från den ansvariga för förberedande av understödet. Observera att din fråga kanske redan har besvarats här: Ofta frågade frågor gällande statsunderstöd (på finska) (skols.fi).

Användningstiden för understödet som beviljas börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas senast den 31 maj 2027.

Ansökan om finansiering görs via e-tjänsten (sokundertsod.fi, statskontoret). Endast ansökningar som anlänt inom utsatt tidsfrist behandlas.

Sökanden ansvarar för att ansökan anländer inom utsatt tid. Beslutet om understöd skickas till sökanden per e-post via e-tjänsten.

Bruksanvisningar för sokunderstod.fi -sidan, identifiering och ansökan om understöd:

Bruksanvisningar för sokunderstod.fi -sidan, identifiering och ansökan om understöd:

Ansökan om statsunderstöd - Sokunderstod.fi - Statskontoret

Om det inte är möjligt att använda e-tjänsten eller det förekommer tekniska problem med inlämnandet av ansökan skall sökanden ta kontakt med statskontorets kundservice.

Vid frågor om tjänsten och tekniska problem:

tuki.haeavustuksia@valtiokonttori.fi

Kundtjänst per telefon må–fr kl. 9–16:

+358 295 50 3760

Minimikrav på beviljande av statsunderstöd

Ansökan om understöd skall fylla följande minimikrav:

• Målgruppen för utbildningen som verkställs med understödet motsvarar de målgrupper som beskrivits i ansökningsmeddelandet.
• Utbildningen har planerats så att en sysselsatt person kan avlägga utbildningen vid sidan om arbete.
• Kompetensinnehållen som verkställs i utbildningen har beskrivits på ett tydligt sätt i understödsansökan, exempelvis med noggrannhet av examensdel. Ifall sökanden om understöd är anordnare av yrkesutbildning, skall de yrkesexamen och examensdelar som kompetenstjänstens innehåll bygger på nämnas i ansökan.
• Sökanden om understöd har en plan på hur utbildningsmodellen eller kompetenstjänsthelheten som verkställs med understödet kommer att inkluderas i sökandens grundläggande verksamhet efter utgången av understödets användningsperiod.
• Utbildningen som verkställs med understödet innehåller de handledningsåtgärder som beskrivs under rubriken Utbildningens innehåll.
• Enligt tidtabellen i färdplanen inleder minst hälften av det eftertraktade antalet studerande utbildningen innan datumet för inlämning av mellanredovisningen.

Antagningsgrunderna i bedömningen

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:

Målsättning och effektivitet

• Tjänsten testar nya innehåll, innehållskombinationer eller strategier som främjar kontinuerligt lärande.
• Planen på uppföljningen och bedömningen av den med understödet genomförda verksamhetens målsättningar är övertygande. Mottagaren av understödet bedömer verksamheten tillsammans med arbetslivspartner och studerande.

Genomförande av verksamheten

• Tjänsten har planerats och verkställs i samarbete med arbetslivet.
• Tjänstens innehåll svarar på identifierade kompetensbehov.
• Medlen och kanalerna för studeranderekrytering har definierats på ett ändamålsenligt sätt och specificerats.
• Handledningen under studierna har planerats på ett professionellt sätt och verkställandet av handledningen ingår i tjänsten. Det är möjligt att förverkliga de planerade handledningsåtgärderna med det ansökta understödet.

Kostnadsberäkning och finansiering

• Dispositionsplanen för understödet är helhetsekonomisk. Användningen av understödet allokeras till verkställande av utbildningen eller kompetenstjänsten.

Delområdena bedöms på en skala från 0 till 2 (0 uppfylls ej, 1 uppfylls, 2 uppfylls väl). Understöd beviljas inom ramen för det planerade anslaget och i princip för de ansökningar som får de högsta poängen i jämförelsen av ansökningar sinsemellan. Regional efterfrågan tas i beaktande i bedömningsskedet. Samma geografiska verksamhetsområde beviljas inte flera understöd med motsvarande innehåll, om efterfrågan enligt Skols bedömning inte är tillräcklig.

Förebyggande av dubbelfinansiering

Prestationer som uppstår i den av Skols finansierade utbildningen beaktas inte som prestationer inom statsandelsfinansierad yrkesutbildning. 

Mottagaren av statsunderstöd skall lämna Skols riktiga och tillräckliga uppgifter för utbetalningen av statsunderstödet (statsunderstödslagen 688/2001, 12 § 4 moment).

Statsunderstöd betalas till mottagaren av statsunderstöd enligt det betalningsschema som anges i statsunderstödsbeslutet.

Skols betalar statsunderstödet i regel i två rater:

• Den första raten betalas ut efter utgången av tidsfristen för sökande av ändring av statsunderstödsbeslutet.
• Den andra raten betalas ut efter att mellanredovisningen godkänts. Den andra raten betalas ut endast om den i understödsbeslutet angivna procentandelen (50 %) av det antal studerande som angivits i beslutet har tagit emot studieplats innan den i beslutet angivna tidpunkten (15.11.2026) och ifall projektet har framskridit i enlighet med understödsbeslutet.

Den första raten består av 50 % av summan av understödet och den andra raten består av 50 % av summan av understödet.

Utbildningsanordnaren skall göra upp en studierätt för studeranden som inleder utbildningen. Som en person som inlett utbildningen beräknas en person som tagit emot en sådan studierätt som är inskriven i Skols finansieringskällkod. 

• Understödet får användas endast för ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet.
• Understödet får användas endast inom den i understödsbeslutet specificerade tidsfristen.

Godtagbara kostnader

Godtagbara kostnader för understödet specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga Skols standardvillkor (skols.fi). De faktiska kostnaderna för projektet som beviljats understöd ska följas upp på ett separat kostnadsställe eller på motsvarande separata uppföljningsställe i bokföringen.

Mottagaren av understöd är förpliktad att konkurrensutsätta upphandlingar enligt förfarandet som beskrivs i Skols standardvillkor.

Skyldighet att meddela om utbildningsutbudet som finansieras med statsunderstöd

Mottagare av statsunderstöd ska publicera uppgifterna om utbildningen som finansieras i Studieinfo-tjänsten.

Skyldighet att spara in uppgifter angående utbildningar i informationsresursen, att rapportera om studerandeuppgifter och att samla in studeranderespons

Anordnare av yrkesutbildning och huvudmän för läroanstalter inom det fria bildningsarbetet ska föra in uppgifterna om studierätt och prestationer i Den nationella informationsresursen för undervisning och utbildning (KOSKI).

Högskolor skall föra in uppgifterna om studierätt och prestationer i Högskolornas nationella informationsresurs (VIRTA).

Mottagaren av understöd ska rapportera de av Skols fordrade uppgifterna om studerandena i början av utbildningen samt samla in respons från studerandena genom Skols studeranderapporteringssystem.

Material som producerats med understödet och spridande av alster för vidare bruk

Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare ska uppges) eller motsvarande nyttjanderätt ska beviljas till material som uppstår projektet. Mottagaren av understöd ska göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).

Utredningsskyldighet och återbetalningsskyldighet

En utredning, alltså mellanredovisning av hur projektet som beviljats statsunderstöd framskrider ska lämnas in. En utredning, alltså slutredovisning av hur projektet förverkligats och hur statsunderstödet använts ska lämnas in senast vid det datum som anges i understödsbeslutet. 

Mottagaren av understöd ska på begäran också lämna in andra redovisningar som behövs för att följa efter användningen av statsunderstöd samt för att övervaka att villkoren uppfylls.

Mottagaren av statsunderstöd ska utan dröjsmål betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av ett statsunderstöd som mottagaren fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund.

Mottagaren av statsunderstöd skall också betala tillbaka statsunderstödet eller en del av det, om det inte kan användas på det sätt som förutsätts i statsunderstödsbeslutet. Till exempel om antalet studerande som tagit emot studieplats har blivit mindre än det i understödsbeslutet avsedda antalet studerande skall understöd återbetalas. I så fall skall understöd återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i beslutet) multiplicerat med det ouppnådda antalet studerande.

Om det belopp som ska återbetalas är högst 100 euro, behöver det inte återbetalas. Mottagaren av statsunderstöd skall på det belopp som återbetalas eller återkrävs betala en årlig ränta som enligt räntelagens (633/1982) 3 § 2 moment ökas med tre procentenheter. Räntan räknas från och med dagen då statsunderstödet betalades ut.

Skols kan av särskilt vägande skäl låta bli att delvis eller helt och hållet ta ut ränta på återbetalt statsunderstöd.

I gemensamma projekt mellan flera aktörer kan statsunderstöd beviljas till en mottagare som i enlighet med statsunderstödslagens 7 § 3 moment kan vidareutdela understödet eller en del därav för användning av en annan aktör för ändamål som överensstämmer med beslutet om statsunderstöd. I så fall ska tillstånd för vidareutdelning av understöd ingå i beslutet om statsunderstöd. Innan vidareutdelning av statsunderstöd ska mottagaren av understöd ingå avtal om användningen av, tillsynen av användningen av och villkoren för statsunderstödet med aktören/aktörerna som genomför verksamheten eller projektet (den som understödet överförs till). 

Aktören som understödet överförs till ska ha utbildningsformenlig och laglig behörighet att anordna utbildning som finansieras med vidareutdelat statsunderstöd. På antagning av studerande och behörighet för studier tillämpar aktören som understödet vidareutdelas till det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga. Mottagaren av det överförda understödet är ansvarig för sparande av uppgifter gällande utbildningen i informationsresurserna. 

Mottagaren av understöd är ansvarig för rättsenlig användning av understödet även beträffande överfört understöd. Mottagaren av statsunderstöd skall redovisa för användningen av statsunderstödet även beträffande vidareutdelat understöd.