Skols standardvillkor för statsunderstöd

Det har gjorts flera versioner av Skols standardvillkor. Varje understöd är bundet till den version av de standardvillkorna som har bifogats till understödsmottagarens beslut om understöd. Från det ursprungliga beslutet om statsunderstöd kan du kontrollera vilken version av de standardvillkorna som styr användningen av de statsunderstöd som du förvaltar. 

På den här sidan publiceras den senaste versionen av de standardvillkorna (publicerade 27.1.2026) och de kan avvika från de standardvillkorna för redan beviljade understöd.

Skols standardvillkor publicerade den 27 januari 2026 tillämpas från och med den 27 januari 2026 i ansökningar om statsunderstöd.

Skols standardvillkor daterade på svenska den 28 augusti 2025 tillämpas från och med den 1 mars 2024 i ansökningar om statsunderstöd. Beslut om dessa statsunderstöd har givits efter den 1 april 2024.

Utbildningsstyrelsens allmänna anvisningar gäller alla ansökningar om statsunderstöd som utlysts innan den 1 mars 2024 och vars beslut har skickats innan den 31 mars 2024.

Dessa standardvillkor angår statsunderstöd som beviljas av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (senare Skols). Standardvillkoren gäller från och med den 27 januari 2026.

Vi berättar alltid vilka villkor tillämpas på varsin ansökan på sidan för statsunderstödsansökan.

Skols beviljar statsunderstöd från anslag från statsbudgeten. Skols förbereder understödsbesluten, övervakar användningen av understöd och utvärderar understödens effekter.

Standardvillkoren har senast uppdaterats den 27 januari 2026 enligt följande:

• Standardvillkorens språk har gjorts tydligare.
• Kapitel 1.6 har uppdaterats och anvisningarna gällande sanktionsförordningar har kompletterats och omskrivits till ett skilt kapitel 1.7.
• Kapitel 2.1 har utökats med information om praxis inom bokföring ifall understöd har vidarebefordrats till en annan aktör.
• Kapitel 3.3 har utökats med ny information om förebyggande av dubbelfinansiering i yrkesutbildning från och med den 1 januari 2026.
• Kapitel 4.2 har utökats med nya med nya uppgifter om plikten att återbetala statsunderstöd ifall man i utbildningen inte når målsättningen med antalet studerande.
• Kapitel 4.5 har utökats med uppgifter om hur man kan anteckna material som föråldrat efter fem år från att det publicerats på Biblioteket för öppna lärresurser.
• Kapitel 4.6 har utökats med uppgifter gällande plikten att föra in studierätt i KOSKI- och VIRTA-registren när studeranden inleder utbildningen.
• Kapitel 5.1 har utökats med information om att Skols följer upp studierätter och prestationsuppgifter för att säkerställa att understödsbeslutenliga målsättningar med antalet studerande har uppnåtts.
• Kapitel 6.6 har utökats med uppgifter om rapportering av Europeiska unionens RRF-finansiering.
• Kapitel 6.9 har utökats med information gällande insamling av uppgifter om förmånstagare, upphandlingars uppdragstagare och underleverantörer som tar emot Europeiska unionens RRF-finansiering.

1.1 Standardvillkorens tillämpningsområde och tillämpliga författningar

Dessa standardvillkor utgör en del av beslutet angående beviljande av statsunderstöd.

Ifall det förekommer motstridighet mellan statsunderstödsbeslutet och de bifogade standardvillkoren och statsunderstödsansökan, är tolkningsordningen som följer:

1. statsunderstödsbeslutet och dess specificerade specialvillkor,
2. till statsunderstödsbeslutet bifogade standardvillkor,
3. statsunderstödsansökan och dess bilagor.

Statsunderstödslagen (688/2001, finlex.fi) och följande speciallagstiftning tillämpas på användning av statsunderstödet:

• lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021, finlex.fi),
• lagen om yrkesutbildning (531/2017, finlex.fi) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009, finlex.fi),
• lagen om fritt bildningsarbete (632/1998, finlex.fi),
• universitetslagen (558/2009, finlex.fi),
• yrkeshögskolelagen (932/2014, finlex.fi),
• lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010, finlex.fi),
• lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017, finlex.fi)

Ifall understödet finansieras med hjälp av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), tillämpas dessutom följande författningar:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/241, eur-lex.europa.eu)
• lagen om förvaltningen av, tillsynen över och granskningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (537/2022, finlex.fi)

Specialvillkoren som angår användningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens har beskrivits i kapitel 6.

1.2 Verksamhet som kan beviljas statsunderstöd av Skols

Enligt lagen om Skols kan Skols bevilja statsunderstöd till följande ändamål (lag 682/2021, 8 § 1 moment):

1. Yrkesutbildning: anordnande av sådana examina och examensdelar som avses i 5 § i lagen om yrkesutbildning (lag 531/2017)
2. Fritt bildningsarbete: utbildning som anordnas av huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete (lag 632/1998)
3. Universitetsutbildning: anordnande av i 7 § i universitetslagen avsedda examina, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller examensdelar (lag 558/2009)
4. Yrkeshögskoleutbildning: anordnande av i 10 § i yrkeshögskolelagen avsedda examina, yrkespedagogisk lärarutbildning, specialiseringsutbildning, utbildning som innehåller delar av examina samt utbildning som är avsedd för invandrare (lag 932/2014)
5. Sameområdets utbildningscentral: anordnande av undervisning i samiska och samisk kultur (lag 252/2010)
6. verksamhet som stöder ansökan till utbildning och deltagande i utbildning
7. utveckling av och försök med verksamhet som hör till ansvarsområdet. 

Statsunderstöd kan endast av särskilda skäl beviljas för ordnande av utbildning som leder till avläggande av en hel yrkesinriktad examen eller högskoleexamen (lag 682/2021, 8 § 2 moment).

1.2.1 Innehållskrav

• Innehåll för yrkesutbildning bör följa examensgrunderna för yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.
• Innehåll för universitetsutbildning bör redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna högskolan eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.
• Innehåll för yrkeshögskoleutbildning bör redan inkluderas i examen som anordnas vid yrkeshögskolan eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna högskolan eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.

Verksamhet som stöder ansökan till och deltagande i utbildning beaktar olika målgrupper exempelvis genom följande åtgärder:

• Motivering och studeranderekrytering
  • studeranderekrytering som riktas till understödsansökans målgrupp i samarbete med arbetsgivare och intressentgrupper
  • framförande av den nytta som potentiella deltagare kan dra av utbildningen
• Stöd för studier och deltagande i utbildning
  • nödvändiga åtgärder inom språkstöd
  • nödvändiga grundläggande digitala färdigheter som hör ihop med avläggande av studier
  • övriga potentiella stödåtgärder med hänsyn till målgruppens behov
• Åtgärder inom vägledning och handledning
  • karriärvägledning och utvecklande av karriärplaneringsfärdigheter
  • handledning i lärandekompetens
  • identifiering av inlärningssvårigheter och pedagogiskt stöd

1.2.2 Skols beviljar inte statsunderstöd för följande verksamhet:

• avläggande av hela högskoleexamina
• avläggande av hela yrkesinriktade examina
• företagsekonomisk verksamhet (till exempel anordnande eller utvecklande av marknadsbestämd fortbildning)
• utbildning som förbereder för yrkesuppgifter (till exempel förberedande utbildning för arbetsuppgifter som pilot)
• personal- eller arbetskraftsutbildning
• ända tills den 31 december 2025 sådan utbildning som kan anordnas inom ramen för yrkesläroanstaltenliga beslut över prestationer för målinriktade studieår.

Finansiering beviljas inte heller för projekt som inte har riktats till Skols huvudsakliga målgrupper (sysselsatta personer och personer utanför arbetskraften).

1.2.3 Skols bestämmelser om anordnande av utbildning som finansieras med statsunderstöd

När man anordnar utbildning som avses under punkterna 1–5 i 8 § 1 moment i lagen om Skols, tillämpas på ordnande av utbildning, på antagning av studerande och på antagning som studerande samt på studerandens rättigheter och skyldigheter lagen som gäller utbildningen i fråga, om inte något annat föreskrivs i lagen 682/2021 (lag 682/2021, 8 § 1 moment).

Som studerande kan antas en person, som har ett sådant behov av kompetens som bestäms i statsunderstödsbeslutet eller avtalas i upphandlingskontraktet och tillräckliga förutsättningar för att förvärva det kunnande som utbildningen i fråga syftar till. Dessutom tillämpas vad som lagen som gäller utbildningen i fråga säger om förutsättningarna för antagning som studerande och om behörighet för studier (lag 682/2021, 11 §).

1.2.4 Utbildningens målgrupp

Målgrupperna för utbildningar som finansieras av Skols är personer i arbetslivet och utanför arbetskraften. Utbildningen bör planeras och verkställas så att en sysselsatt person kan delta i tjänsten vid sidan om arbetet.

Arbetslösa arbetssökande kan inte vara den huvudsakliga målgruppen för utbildningen. En arbetslös person kan dock på eget initiativ söka in och bli antagen i utbildningen. Man bör i princip inte anta sådana personer i utbildningen som redan
är examensstuderande på heltid.

1.2.5 Verksamheten som understöds får inte orsaka betydliga störningar i konkurrensen

Mottagare av statsunderstöd kan inte använda statsunderstödet för företagsekonomisk verksamhet eller verksamhet, vars syfte är att utveckla en fortbildningsprodukt som säljs på den öppna marknaden. Verksamheten som genomförs med statsunderstöd får inte inverka på möjligheter för företagsekonomiskt genomförbara tjänster eller orsaka annan än ringa konkurrens eller lindriga effekter på marknaden.

1.3 Skyldighet att iaktta villkor och begränsningar

Mottagaren av statsunderstöd skall vid användningen av statsunderstödet inom det projekt som understöds iaktta de villkor och begränsningar som uppställts i statsunderstödslagen och -förordningen samt i statsunderstödsbeslutet (statsunderstödslagen 688/2001, 13 § 2 moment).

1.4 Statsunderstödsbeslutets och understödsuppgifternas offentlighet

Myndighetshandlingar är offentliga, om inte något annat skilt föreskrivs (lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 621/1999, 1 §, finlex.fi). Grunderna för att sekretessbelägga handlingar föreskrivs i 24 § i lagen. Till exempel följande uppgifter är offentliga:

• namn på sökande om och mottagare av statsunderstöd
• eurobeloppet på det ansökta, beviljade och betalade statsunderstödet.

Enligt 32 b § i statsunderstödslagen lämnar Skols minimiuppgifter om statsunderstödsverksamheten till Statskontoret i informationsresursen för statsunderstödsverksamheten. Statskontoret publicerar offentliga handlingar på finska i Tutkiavustuksia.fi-tjänsten (statsunderstödslagen 688/2001, 32 d §, statsrådets förordning 1394/2022).

1.5 Utbetalning av statsunderstöd

Mottagaren av statsunderstöd skall lämna Skols riktiga och tillräckliga uppgifter för utbetalningen av statsunderstödet (statsunderstödslagen 688/2001, 12 § 4 moment). 

Statsunderstöd betalas till mottagaren av statsunderstöd enligt det betalningsschema som anges i statsunderstödsbeslutet.

Skols betalar statsunderstödet i regel i två rater:

• Den första raten betalas ut efter utgången av tidsfristen för sökande av ändring av statsunderstödsbeslutet.
• Den andra raten betalas ut efter att mellanredovisningen godkänts. Den andra raten betalas ut endast om den i understödsbeslutet angivna procentandelen av det antal studerande som angivits i beslutet har tagit emot studieplats innan den i beslutet angivna tidpunkten och ifall projektet har framskridit i enlighet med understödsbeslutet.

1.6 Upphandlingar i projekt som beviljas statsunderstöd

Med upphandling avses köp eller hyra av varor och tjänster, och därmed jämförbar verksamhet samt utförande av entreprenad mot ekonomisk ersättning.

Som upphandling betraktas inte att man exempelvis utför något som eget arbete, anställer någon i arbetsförhållande eller förvärvar eller hyr mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom.

Mottagaren av statsunderstöd bör iaktta upphandlingslagen (lagen om offentlig
upphandling och koncession 1397/2016, finlex.fi).

Mottagaren av statsunderstöd skall i alla upphandlingar säkerställa att anbudsgivaren eller förmånstagarna inte är föremål för Europeiska unionens, Förenta nationers eller Finlands myndigheters sanktioner eller beslut om frysning av tillgångar. Läs mer i kapitel 1.7 Skyldighet att iaktta sanktionsförordningar.

1.6.1 Konkurrensutsättning

Mindre värdefulla upphandlingar (under 30 000 euro, mervärdesskatt 0%)

Angående mindre värdefulla upphandlingar rekommenderas utredande av priser och kvalitetsfaktorer genom fritt formulerade marknadsundersökningar. I praktiken går detta ut på att man innan upphandlingen kartlägger priser och tillgängligheten av tjänsten eller produkten samt kvalitetsfaktorer exempelvis genom förfrågningar per e-post. Skols rekommenderar att en inledande förfrågan skickas till 3–5 anbudsgivare innan beslutsfattande.

Små upphandlingar (30 000–60 000 euro, mervärdesskatt 0%)

En liten upphandling vars värde är 30 000 euro eller mera, men under 60 000 euro, bör konkurrensutsättas

• ifall upphandlingen inte grundar sig på ett existerande avtal eller
• ifall det inte finns särskilda grunder för att avvika från konkurrensutsättningen.

När upphandlingens värde underskrider det av upphandlingslagen stiftade nationella tröskelvärdet (60 000 euro), förutsätts inte iakttagande av alla skyldigheter som föreskrivs i upphandlingslagen i konkurrensutsättningsprocessen.

Upphandlingsbeslut och upphandlingskontrakt fattas vid små upphandlingar, så som till exempel vid upphandlingar vars värde överskrider 60 000 euro. 

Om det finns en grund för att avvika från konkurrensutsättningen som överensstämmer med upphandlingslagen kan man även låta bli att begära prisförfrågan.

De handlingar som gäller konkurrensutsättningen ska förvaras som en del av
förvaltnings- och bokföringsmaterialet och de ska på begäran sändas till Skols.

Upphandlingar som överskrider det nationella tröskelvärdet

Mottagaren av understöd bör iaktta upphandlingslagen vid upphandlingar som överskrider det nationella tröskelvärdet (lag 1397/2016).

1.7 Skyldighet att iaktta sanktionsförordningar

Som en myndighet som beviljar understöd skall Skols vederbörligen säkerställa att man i användningen av understödet inte bryter mot sanktioner som införts av Europeiska unionen eller Förenta nationerna. Europeiska unionens sanktionsförordningar är direkt tillämplig rätt i medlemsstater och det är på allas ansvar att följa dem. 

Skols övervakar att understödet varken direkt eller indirekt hamnar hos aktörer som är föremål för sanktioner. Skols kontrollerar om mottagarna av understödet finns på förteckningen över sanktioner. Dessutom ber Skols sökanden om understöd fylla i och underteckna en sanktionsförsäkran om att varken sökanden om understöd, avtalsparter, underleverantörer, mottagare av överfört understöd, samarbetspartner eller deras förmånstagare och inte heller förmånstagare för verksamheten eller projektet som finansieras med statsbidragsmyndighetens statsunderstöd är föremål för sanktioner.

Förteckningen över sanktioner och sanktionsförordningen förändras med jämna mellanrum. Mottagaren av statsunderstöd bör säkerställa att hen alltid iakttar den aktuella versionen av förteckningen över sanktioner och sanktionsförordningen.

Mottagaren av understöd skall iaktta sanktionerna i alla upphandlingar. Detta kan verkställas genom att tillägga en försäkran som anbudsgivaren skall skriva under som bilaga till det anbud som skickas in. I försäkran skall anbudsgivaren intyga att sanktionerna gäller varken anbudsgivaren eller dess förmånstagare. I bedömningen av sanktionernas påverkan måste man vid behov urskilja företagets ägarförhållanden och bestämmande inflytande på företaget. 

I avtalet mellan mottagaren av understöd och mottagaren av överfört understöd skall ingå den sistnämndas försäkran om att varken mottagaren av överfört understöd eller dess förmånstagare är föremål för sanktioner. 

Leverantörens försäkran vid upphandlingar som genomförs med statsunderstöd och försäkran av mottagaren av överfört statsunderstöd avlägsnar inte understödsmottagarens ansvar, utan mottagaren av understöd skall vid behov be om en tilläggsutredning för att försäkra sig om saken. 

Mottagaren av understöd ska omedelbart underrätta Skols om understödet har använts i strid med sanktionerna.

Källa: Organisering av tillsynen av statsunderstödsverksamheten: Handbok för
statsbidragsmyndigheterna. Finansministeriet. Finansministeriets publikationer
2023:93. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-444-8. (Publikationens språk: finska.
Presentationsblad tillgänglig på svenska.)

2.1 Skyldighet att ordna uppföljning av användningen av statsunderstöd

De faktiska inkomsterna och kostnaderna för det projekt som beviljats understöd ska följas upp under ett eget kostnadsställe eller med ett motsvarande separat uppföljningsobjekt i bokföringen.

Bokföringen ska organiseras så, att:

• projektets utgifter och inkomster kan verifieras på ett tillförlitligt och
  transparent sätt
• utgifternas roll i verkställandet av projektet kan påtagligt förklaras.

Mottagaren av statsunderstöd skall sörja för adekvat arbetstidsuppföljning, ifall det är nödvändigt för att på ett tillförlitligt sätt kunna bekräfta lönekostnaderna för den understödda verksamheten.

Om understödet har fått överföras till en annan aktör eller delgenomförare, görs överföringen av understödet i huvudgenomförarens bokföring så att bokföringsposten för understödet korrigeras i bokföringen. Det överförda understödet behandlas inte som en utomstående tjänst i huvudgenomförarens bokföring, eftersom man på köpta tjänster tillämpar villkoren för upphandlingar eller små upphandlingar beroende på upphandlingens kostnadseffekter. Mottagaren av överfört understöd bokför det erhållna understödet i sin egen bokföring som understöd.

2.2 Användning av statsunderstöd för godtagbart ändamål

Statsunderstödets ändamål specificeras i statsunderstödsbeslutet. Statsunderstöd får användas endast för ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet (statsunderstödslagen 688/2001, 13 § 1 moment).

Statsunderstöd får inte användas till ekonomisk verksamhet. Med ekonomisk verksamhet avses tillhandahållande av varor eller tjänster på marknaden.

2.3 Villkor för vidareutdelning av statsunderstöd

Statsunderstöd kan beviljas mottagaren för dennes egen verksamhet eller eget projekt eller för att användas för att understöda en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än mottagaren av statsunderstöd och som fyller
ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet (statsunderstödslagen 688/2001, 7 § 3 moment).

Förfarandet kan tillämpas i gemensamma utbildnings- eller andra projekt mellan flera aktörer. Statsunderstöd får användas för att understöda verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än mottagaren av statsunderstöd endast om tillåtelse för vidareutdelning angivits i statsunderstödsbeslutet. Innan vidareutdelning av statsunderstöd ska mottagaren av understöd ingå avtal om användningen av, tillsynen av användningen av och villkoren för statsunderstödet med aktören som genomför verksamheten eller projektet, alltså den som understödet överförs till.

Aktören som understödet överförs till ska ha laglig behörighet att anordna utbildning som finansieras med vidareutdelat statsunderstöd. På antagning av studerande och behörighet för studier tillämpar aktören som understödet vidareutdelas till det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga. Mottagaren av det överförda understödet är ansvarig för sparande av uppgifter gällande utbildningen i informationsresurserna.

Den egentliga mottagaren av understödet är ansvarig för rättsenlig användning av understödet även beträffande överfört understöd. Mottagaren av statsunderstöd bör som en del av sin redovisningsskyldighet redovisa för användningen av
statsunderstödet även beträffande vidareutdelat understöd.

Mottagaren av statsunderstöd ska i avtalet om vidareutdelning av understöd säkerställa följande angelägenheter:

• Mottagaren av vidareutdelat understöd är medveten om de överförda medlens karaktär som statsunderstöd och iakttar villkoren och begränsningarna i statsunderstödsbeslutet.
• Mottagaren av vidareutdelat understöd redovisar hur understödet använts för mottagaren av statsunderstöd.
• Mottagaren av överfört understöd iakttar anvisningarna gällande upphandlingar i användningen av understödet (Skols, Standardvillkor för understöd, kapitel 1.6).
• Mottagaren av statsunderstöd har möjlighet att på ett adekvat sätt övervaka hur mottagaren av vidareutdelat understöd använder understödet.
• Som statsbidragsmyndighet kan Skols vid behov granska ekonomin och verksamheten hos mottagaren av vidareutdelat understöd (statsunderstödslagen 688/2001, 16 § 1 moment).

I avtalet mellan mottagaren av understöd och mottagaren av överfört understöd skall ingå den sistnämndas försäkran om att varken mottagaren av överfört understöd eller dess förmånstagare är föremål för sanktioner. Läs mer i kapitel 1.7 Skyldighet att iaktta sanktionsförordningar.

2.4 Begränsningar i användningstiden för statsunderstöd

Statsunderstödet får användas endast under den användningstid som specificerats i statsunderstödsbeslutet.

2.5 Ändring av särskilda villkor som specificeras i statsunderstödsbeslutet

Mottagaren av statsunderstöd ska på förhand ansöka om ändring hos Skols, om mottagaren av statsunderstöd vill:

• andra på statsunderstödets ändamål
• förlänga eller förkorta statsunderstödets användningstid
• göra andra än ringa ändringar av kostnadsberäkningen.

Ansökan om ändring bör motiveras.

Ändringar i projektets projektplan och budget samt en förlängd användningstid för understödet kan godkännas, om motiveringarna för de ansökta ändringarna är adekvata.

Ansökan om ändring kan avslås, ifall

• motiveringarna är otillräckliga,
• ändringen äventyrar uppnåendet av målsättningen som fastställts för understödet
• statsunderstödslagen eller annan lagstiftning medför hinder för ändringen.

En ansökan om ändring ska göras senast 30 dygn innan användningstiden för statsunderstödet går ut.

3.1 Godtagbara kostnader

I beslutet om statsunderstöd anges godtagbara kostnader enligt utgiftsslag. Nedan beskrivs i mer detalj vad som kan ingå i dessa enligt statsunderstödsbeslutet godtagbara kostnader.

Godtagbara kostnader är sådana till beloppet skäliga kostnader som är nödvändiga med tanke på den verksamhet som stöds och som enligt bokföringslagen och -förordningen samt enligt god bokföringssed ska antecknas som kostnader i bokslutet för den aktuella räkenskapsperioden (bokföringslagen 1336/1997, finlex.fi; bokföringsförordningen 1339/1997, finlex.fi). Kostnaderna bör ha uppkommit under den användningstid som anges i statsunderstödsbeslutet.

Som totala kostnader godkänns

• de omedelbara kostnader som uppstår vid genomförandet av projektet
• de poster av de övriga kostnaderna i organisationen som direkt kan hänvisas som utgifter för projektet enligt principen för hur de uppkommit.

Endast de utgifter som bygger på faktiska och genomförda kostnader är godtagbara. Sådana är till exempel:

• en del av utbildarens lön
• hyran för ett arbetsutrymme som använts för arbetstid i projektet
• hyra för utbildningsutrymmen under utbildningstiden.

Kalkylerade och procentuella allmänna kostnader, som inte direkt grundar sig på verkliga utgifter som uppstått under projektet och som skulle ha uppstått även utan ifrågavarande projekt godkänns ej som kostnader för statsunderstödsprojektet.

Mervärdesskatt anses som en godtagbar kostnad endast om den blir den sökandes slutliga kostnad. Med andra ord, om mottagaren av understöd drar av mervärdesskatten som hen betalt i sin beskattning, godkänns kostnaden som nettokostnad för projektet som beviljats understöd, alltså som det som faktiskt betalades. I understöd som beviljas kommuner och samkommuner godkänns kostnader endast utan mervärdesskatt.

Mottagaren av understöd bör följa anvisningarna som beskrivs i kapitel 1.6. Upphandlingar i projekt som beviljas statsunderstöd.

Apparatur som skaffats med statsunderstödet får inte permanent användas för annat än det syfte som angivits i beslutet. Äganderätten till apparaturen får inte heller överlåtas till någon annan under projektet. Apparatur och utrustning som
anskaffats under projektet ska lämnas kvar för understödsmottagarens allmännyttig användning.

3.1.1 Personalkostnader

Godtagbara personalkostnader utgör

• personalens skäliga löner och arvoden som direkt ansluter sig till genomförandet av projektet samt därtill hörande lagstadgade personalbikostnader.
• semesterlön, semesterersättningar och semesterpenning som betalas en projektanställd under projektet.

I de godtagbara lönekostnaderna kan ingå skäliga avgifter för företagshälsovård för en person som varit anställd enbart för projektet, till ett belopp av högst 1 000 €/år. Om lönekostnader inte direkt kan hänvisas till projektet i bokföringen, påvisas de genom en separat kalkyl och bifogas till slutredovisningen.

Löner eller arvoden godkänns för varje löntagare för högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro inklusive lagstadgade bikostnader. Naturaförmåner ses som en del av lönen.

Lönekostnaderna för en person som arbetar i projektet kan vara högre, men i de totala kostnaderna för projektet kan de endast införas upp till 80 000 euro. Det är möjligt att för ett specifikt statsunderstöd avvika från ovannämnda begränsningar för lönekostnader. I sådana fall beskrivs godtagbara kostnader i statsunderstödsbeslutet.

Personalkostnader som uppstår i och med att organisationens ledning medverkar, såsom kostnader för allmänt ledarskap, är inte kostnader som berättigar till statsunderstöd. Ett undantag är direkta kostnader som inte skulle ha uppstått utan projektet som beviljas statsunderstöd.

Som direkta kostnader betraktas

• kostnaderna för avlöning av personal för projektet
• kostnaderna för övriga anställda, om den utförda arbetsinsatsen direkt har anslutit sig till projektet och mottagaren av statsunderstödet på ett tillförlitligt sätt påvisar detta exempelvis med hjälp av redovisning för arbetstiden.

3.1.2 Anskaffning av apparatur

Anskaffning av apparatur som är nödvändig för genomförandet av projektet anses som godtagbara kostnader.

3.1.3 Tjänster

Utgifter för sakkunnig- och utbildningstjänster som behövs för att genomföra projektet samt andra kostnader som direkt ansluter sig till genomförandet av projektet anses som godtagbara kostnader.

3.1.4 Hyror

Hyreskostnader för lokaler i enlighet med upphovsprincipen anses som godtagbara kostnader.

Sådana är till exempel

• hyra för lokaler som används för att ordna möten, utbildningar och evenemang
• hyra för den projektanställdas arbetsrum i förhållande till arbetstiden och i enlighet med upphovsprincipen.

3.1.5 Resekostnader

Skäliga resekostnader i hemlandet som på ett väsentligt sätt ansluter sig till projektets genomförande anses som godtagbara kostnader. Kostnaderna bör vara måttliga och de bör inte överskrida kostnader som ersätts i enlighet med statens
resereglemente. Resekostnader utomlands är inte godtagbara kostnader.

Mottagaren av understöd kan tillämpa sitt eget resereglemente, ifall de godtagbara kostnaderna inte överskrider kostnader som ersätts i överensstämmelse med statens resereglemente. Frivilliga utsläppskompensationer är inte godtagbara
kostnader.

3.1.6 Övriga utgifter

Till övriga godtagbara kostnader hör kostnader som på ett väsentligt sätt ansluter sig till projektets genomförande.

Sådana är exempelvis

• telefonabonnemang
• program och licenser
• övriga motsvarande driftskostnader
• skäliga kostnader som orsakas av gästfrihet, exempelvis sedvanlig kaffeservering eller annan jämförbar servering under ett möte.

3.2 Villkor för inkomster från projektet

Om Skols av grundad anledning så bestämmer i statsunderstödsbeslutet, kan man av en studerande ta ut avgifter i enlighet med lagen som gäller utbildningen i fråga (lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning 682/2021, 12 §). I så fall beaktas de avgifter som tas ut av studerande i statsunderstödets belopp.

Övriga inkomster får inte genereras i projektet.

3.3 Villkor för finansiering av projektet som beviljas understöd

3.3.1 Självfinansieringsandel

Statsunderstödet täcker de totala kostnaderna för anordnande av utbildning som avses under punkterna 1–5 i 8 § 1 moment i lagen om Skols. En självfinansieringsandel förutsätts alltså inte (lag 682/2021, 8 §, 1 moment). 

Skols kan förutsätta en självfinansieringsandel i samband med statsunderstöd som beviljas för ordnande av verksamhet som stöder ansökan till utbildning och deltagande i utbildning eller för utveckling av och försök med verksamhet som hör till ansvarsområdet i enlighet med punkterna 6–7 i 8 § 1 moment i lagen (lag 682/2021, 8 §, 1 moment). Beloppet av självfinansieringsandelen, det vill säga statsunderstödets andel av de faktiska totalkostnaderna för projektet definieras i så fall i understödsbeslutet.

3.3.2 Förebyggande av överlappande finansiering i yrkesutbildning

Prestationer som uppstår i den av Skols finansierade utbildningen beaktas inte som prestationer inom statsandelsfinansierad yrkesutbildning. 

Skols har varit tvungen att ta i beaktande tillräckligheten av det målinriktade antalet studerandeår hos utbildningsanordnarna i utbildningar, som har varit i gång under åren 2022–2025. I och med ändringen av lagstiftningen som gäller finansiering av yrkesutbildning har obligationen upphört den 1 januari 2026.

Projekt som inletts innan år 2026

När Skols beviljar statsunderstöd för anordnande av i lagen om yrkesutbildning ansedd utbildning skall det ta i beaktande att det i 32 c § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) ansedda målinriktade antalet
studerandeår för utbildningsanordnaren räcker till för anordnande av utbildningen (lag 682/2021, 8 §, 3 moment).

Ända tills slutet av år 2025 skulle utbildningsanordnaren inom yrkesutbildning i ansökan om statsunderstöd bedöma, om utbildningen i fråga sannolikt kunde anordnas med det i prestationsbeslutet avgjorda målinriktade antalet studerandeår. Skols har beräknat tillräckligheten av beviljade studerandeår utgående från statistiktjänsten Vipunens utfallsuppgifter innan fattande av beslut om statsunderstöd. Skols har inte beviljat statsunderstöd, om utbildningsanordnaren sannolikt kunde ha anordnat utbildningen i fråga med det i prestationsbeslutet avgjorda målinriktade antalet studerandeår. Syftet har varit att förebygga beviljande av överlappande finansiering.

Skols kontrollerar om det har uppstått överlappande finansiering mellan statsandelsfinansieringen och statsunderstödet innan betalningen av den andra finansieringsposten och i samband med slutredovisningen. Alla utbildningar som varit i gång under åren 2022–2025 kontrolleras. Statistiktjänsten Vipunens utfallsuppgifter används i granskningen av utbildningarna. I grunden till detta står lagstiftningen som varit i kraft när understödsbeslutet fattats.

Ifall överlappande finansiering har enligt utfallsuppgifterna uppstått eller kommer att uppstå för anordnaren av yrkesutbildning, kan utbildningsanordnaren återbetala understöd på eget initiativ (se kapitel 4.2 Skyldighet till återbetalning av statsunderstöd). Skols kan ta situationen i beaktande i den andra ratens belopp eller genom återkrav av understöd (se kapitel 5.5 Återkrav av statsunderstöd och räntor). 

Projekt som inleds från och med år 2026

I beslut om understöd som fattas från och med år 2026 tar Skols varken i beaktande eller kontrollerar tillräckligheten av statsandelsfinansieringens målinriktade studerandeår hos anordnaren av yrkesutbildning.

Från och med den 1 januari 2026 grundar sig finansieringen av yrkesutbildning på utbildningsanordnarens realiserade studerandeår. Tillstånden att ordna yrkesutbildning bestämmer alltså inte längre över minimiantalet studerandeår. Finansieringen grundar sig inte heller på det årligen till utbildningsanordnare beviljade antalet målinriktade studerandeår.

Ändringen har trätt i kraft i lagen om yrkesutbildning (531/2017) och i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). På grund av detta upphör innehållet i förordningen som hänvisar till målinriktade studerandeår i 32 c § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) att vara aktuellt.

Regeln i 8 § 3 moment i lagen om Skols (682/2021) följs inte heller i beviljande av statsunderstöd från och med den 1 januari 2026.

4.1 Informations- och anmälningsskyldighet

Mottagaren av statsunderstöd ska inlämna statsbidragsmyndigheten, alltså Skols, riktiga och tillräckliga uppgifter för att Skols ska kunna övervaka iakttagande av villkoren i statsunderstödsbeslutet (statsunderstödslagen 688/2001, 14 § 1 moment).

Mottagaren av statsunderstöd ska utan dröjsmål underrätta Skols om alla ändringar som påverkar uppnåendet av statsunderstödets ändamål eller på andra sätt inverkar på användningen av statsunderstödet (statsunderstödslagen 688/2001, 14 §
2 moment).

Mottagaren av statsunderstöd ska se till att uppgifter om ansvariga personer är uppdaterade.
 

4.2 Skyldighet till återbetalning av statsunderstöd

Mottagaren av statsunderstöd ska utan dröjsmål betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av ett statsunderstöd som mottagaren fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund (statsunderstödslagen 688/2001, 20 § 1 moment).

Mottagaren av statsunderstöd skall också betala tillbaka statsunderstödet eller en del av det, om det inte kan användas på det sätt som förutsätts i statsunderstödsbeslutet. Till exempel om antalet studerande som tagit emot studieplats har blivit mindre än det i understödsbeslutet avsedda antalet studerande skall understöd återbetalas. I så fall skall understöd återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i beslutet) multiplicerat med det ouppnådda antalet studerande.

Om det belopp som ska återbetalas är högst 100 euro, behöver det inte återbetalas. 

Mottagaren av statsunderstöd skall på det belopp som återbetalas eller återkrävs betala en årlig ränta som enligt räntelagens (633/1982) 3 § 2 moment ökas med tre procentenheter. Räntan räknas från och med dagen då statsunderstödet betalades ut (statsunderstödslagen 688/2001, 24 §).

Skols kan av särskilt vägande skäl låta bli att ta ut ränta på återbetalt statsunderstöd.
 

4.3 Skyldighet att utreda användningen av statsunderstöd

En utredning, alltså mellanredovisning skall lämnas in om hur det understödda projektet framskrider. En utredning, alltså slutredovisning om genomförande av projektet och användningen av statsunderstödet skall lämnas in senast den dagen
som anges i understödsbeslutet.

I slutredovisningen bör ingå följande uppgifter:

• utredning av hur projektets målsättningar uppnåtts, bland annat
  • antalet studerande som börjat och slutfört utbildningen jämfört med målsättningen
  • förverkligade åtgärder inom stöd för ansökan till utbildningen
  • förverkligade åtgärder inom stöd för deltagande i utbildningen
• uppskattning av etablerande eller skalbarhet av verksamheten eller dess resultat
• faktiska kostnader.

Mottagaren av understöd ska på begäran också lämna in andra redovisningar som behövs för att följa efter användningen av statsunderstöd samt för att övervaka att villkoren uppfylls.

4.4 Utvärdering av effekterna av projektet som beviljas understöd

Mottagaren av statsunderstöd bör delta i producerande och redigerande av information angående statsunderstödets effekter under och efter användnings- och redovisningstiden för statsunderstödet.

4.5 Användning av resultaten

4.5.1 Material som producerats med understödet och spridande av alster för vidare bruk

Syftet med de utbildnings- och kompetenstjänster till vilka Skols beviljar statsunderstöd är bland annat att starta ny utbildning och främja skapande av ny information. Material som produceras med understödet och dess spridande i större omfattning är en väsentlig del av projektet.

Inom ramen för utbildningstjänsten är målsättningen att producera åtminstone en vederbörlig mängd nytt material. Utbildningsmodeller, resultat av och lärdom från projekt som beviljas understöd är offentlig information och de bör vara tillgängliga i en sådan form att de kan utnyttjas av olika anordnare av utbildning efter att projektet avslutats. Syftet med projekt som understöds är att nå resultat eller alster, som kan konsolideras och spridas i större omfattning. Vi uppmuntrar till att
offentligt dokumentera projektet under projektperioden.

Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare bör uppges) eller motsvarande nyttjanderätt bör beviljas till material som uppstår under projektet. Mottagaren av understöd bör göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).

Mottagaren av understödet bör göra allmänt tillgängliga

• utbildningsplanen
• skriftliga utbildningsmaterial som skapas för projektet (exempelvis PowerPointpresentationer som använts i undervisningen).

Annat material ingår inte i skriftligt utbildningsmaterial. Till sådant material tillhör till exempel

• tidigare skapat material
• audiomaterial (till exempel inspelning av utbildning)
• videomaterial (till exempel bandinspelning av utbildning)
• artiklar (till exempel material som läses som en del av utbildningen)
• provmaterial (till exempel provens innehåll med bilagor)
• material som producerats av studerandena med anknytning till avläggande av utbildningen (till exempel provarbete eller yrkesprov).

Mottagaren av understöd kan välja att markera materialet som föråldrat efter fem år från att det publicerats på Biblioteket för öppna lärresurser. Efter detta kommer materialet inte längre att synas i sidans sökresultat.

4.5.2 Anvisningar för publicering av material

Materialet publiceras enligt följande steg:

1. Mottagaren av understödet gör upp en utbildningsplan. I och med att utbildningstjänsten framskrider, utarbetar mottagaren av understödet skriftligt utbildningsmaterial för tjänsten.
2. Mottagaren av understödet går igenom utbildningsmaterialet som producerats för tjänsten och försäkrar sig om följande:
   • Materialet innehåller endast sådant innehåll som kan publiceras på Biblioteket för öppna lärresurser.
   • Ifall materialet innehåller till exempel bildmaterial från tredje parter eller bildmaterial som används utgående från rätten att citera, bör sådant innehåll avlägsnas eller täckas till exempel med att måla det svart.
   • Författarens eller författarnas namn har tillagts i materialet (till exempel namn på läraren som utarbetat materialet i fråga).
3. Mottagaren av understödet publicerar materialet som sådant på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi). Materialet bör publiceras innan utgången av understödsperioden.

Vem som helst kan utnyttja materialet som gjorts allmänt tillgängligt. Användaren bör följa med licensens villkor till exempel genom att tydligt framföra namnet på författaren av materialet i fråga.

4.6 Skyldighet att föra in uppgifter angående utbildning i en informationsresurs, att rapportera om studerandeuppgifter samt att samla in studeranderespons

4.6.1 Skyldighet att föra in uppgifter angående utbildning i KOSKI-informationsresursen

Anordnare av yrkesutbildning och läroanstalter inom det fria bildningsarbetet skall föra in uppgifter gällande utbildningens studierätter och prestationer i Den nationella informationsresursen för undervisning och utbildning (KOSKI) (lagen om
nationella studie- och examensregister 884/2017, 9 § och 9 a §, finlex.fi).

Utbildningsanordnaren skall göra upp en studierätt för studeranden som inleder utbildningen.

Anvisningar för hur man för in uppgifterna i KOSKI-informationsresursen finns på den av Utbildningsstyrelsen underhållna webbsidan (wiki.eduuni.fi).

4.6.2 Skyldighet att föra in uppgifter angående utbildning i VIRTA-informationsresursen

Högskolor skall föra in uppgifter gällande utbildningens studierätter och prestationer i Högskolornas nationella informationsresurs (VIRTA) (lagen om nationella studie- och examensregister 884/2017, 25 §, finlex.fi).

Högskolan skall göra upp en studierätt för studeranden som inleder utbildningen.

4.6.3 Skyldighet att rapportera de av Skols fordrade uppgifterna om studerande

Mottagaren av understöd bör i början av utbildningen rapportera de av Skols fordrade uppgifterna om studerandena samt samla in respons från studerandena via Skols studeranderapporteringssystem.

Skols använder studerandenas bakgrundsuppgifter bland annat för uppföljning av understödens effektivitet samt kontrollering av hur finansieringsvillkoren uppfylls.

4.7 Skyldighet att meddela om utbildningsutbudet som finansieras med statsunderstöd

Skols meddelar på sin webbsida om utbildningsprojekt som det finansierar. Målgruppen för utbildningen och övriga kompetenstjänster bör dessutom ha möjlighet att få mer detaljerad information om den erbjudna utbildningen enkelt
och i omfattande mån från ett och samma ställe.

Mottagare av understöd som ansvarar för anordnande av utbildning och genomförande av antagning av studerande bör publicera detaljerade uppgifter om utbildningen eller andra tjänster i Studieinfo-tjänsten. Anvisningar finns på den av Utbildningsstyrelsen underhållna webbsidan Opintopolun ohjeet (på finska) (wiki.eduuni.fi).

I kommunikationen för utbildningar som finansieras bör Skols finansieringslogotyp och den sammanhängande texten användas. Logotyperna och anvisningarna gällande deras användning finns på Skols webbsida: Anvisningar för användning av
finansieringslogon (skols.fi).

5.1 Uppföljnings- och övervakningspraxis

Skols uppföljer och övervakar användningen av statsunderstöd som det beviljat genom understödsmottagarnas mellan- och slutredovisningar.

Skols uppföljer dessutom uppgifter om studierätt och prestationer hos studerande i utbildningar som det finansierat genom KOSKI- och VIRTA-informationsresurserna. På detta sätt verifierar Skols att statsunderstödsbeslutens målsättningar gällande
studerande har uppnåtts.

Utgående från slutredovisningen utförs en granskning av innehållet och ekonomin av alla statsunderstöd. Dessutom kan mer detaljerade granskningar utföras av en del av statsunderstöden.

Skols uppföljer resultaten, kostnadseffektiviteten och effektiviteten av sin finansieringsverksamhet både allmänt och projektspecifikt genom att utnyttja bland annat KOSKI- och VIRTA-informationsresurserna samt övriga registermaterial. Uppföljningsinformation publiceras regelbundet på Skols webbsida.

5.2 Granskningsrätt

Som statsbidragsmyndighet har Skols rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller ekonomin och verksamheten hos mottagaren av statsunderstödet (statsunderstödslagen 688/2001, 16 § 1 moment).

Om statsunderstödet har beviljats på det sätt som föreskrivs i statsunderstödslagens 7 § 3 moment för att användas för ett projekt eller en verksamhet som genomförs av någon annan än mottagaren av understödet och som fyller ändamålet i enlighet med statsunderstödsbeslutet, har Skols rätt att vid behov granska ekonomin och verksamheten även hos mottagaren av det vidareutdelade understödet (statsunderstödslagen 688/2001, 16 § 1 moment). För mer information, se kapitel 2.3
Villkor för vidareutdelning av statsunderstöd.

Skols kan bemyndiga en annan myndighet eller en utomstående revisor att utföra granskningar.

Bestämmelser om granskningsförfarandet finns i 17 § i statsunderstödslagen.

Bestämmelser om statens revisionsverks granskningsrätt finns i 2 § i lagen om statens revisionsverk (676/2000).

5.3 Mottagarens skyldighet att bistå i granskningen

Mottagaren av statsunderstöd skall utan ersättning ge tjänstemannen och revisorn som utför granskningen alla uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen. Mottagaren av statsunderstöd
skall även i övrigt bistå vid granskningen (statsunderstödslagen 688/2001, 17 § 1 moment).

5.4 Avbrott i utbetalningen av statsunderstöd

Skols kan besluta att utbetalningen av statsunderstöd avbryts, om 

1. det finns grundad anledning att misstänka att mottagaren av statsunderstöd inte iakttar statsunderstödslagenliga skyldigheter, exempelvis villkoren för utbetalning av statsunderstöd (12 § 4 moment), villkoren för användning av statsunderstödet (13 §) eller villkoren för lämnande av riktiga och tillräckliga uppgifter (14 §)
2. de grunder på vilka statsunderstödet har beviljats har förändrats väsentligt, eller
3. avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning (statsunderstödslagen 688/2001, 19 §).

5.5 Återkrav av statsunderstöd och räntor

5.5.1 Skyldighet att återkräva statsunderstöd

Statsbidragsmyndighetens skyldighet att återkräva statsunderstöd föreskrivs i 21 § i statsunderstödslagen. Skols är skyldig att återkräva understöd om mottagaren av statsunderstödet har

1. underlåtit att återbetala ett sådant statsunderstöd eller en del av det som enligt 20 § i statsunderstödslagen ska betalas tillbaka
2. använt statsunderstödet för ett väsentligen annat ändamål än vad det har beviljats för
3. lämnat Skols felaktiga eller vilseledande uppgifter om någon omständighet som har varit ägnad att väsentligt inverka på erhållandet av statsunderstödet, dess belopp eller villkor, eller hemlighållit en sådan omständighet
4. i övrigt väsentligen brutit mot bestämmelserna om användning av statsunderstöd eller villkoren i statsunderstödsbeslutet.

5.5.2 Återkrav enligt prövning

I 22 § i statsunderstödslagen föreskrivs statsbidragsmyndighetens möjlighet att återkräva statsunderstöd och avsluta utbetalning enligt prövning. Skols kan genom ett beslut bestämma att utbetalningen av statsunderstödet ska upphöra samt att
ett redan utbetalt statsunderstöd eller en del av det ska återkrävas, om 

1. mottagaren av statsunderstöd har förfarit i strid med statsunderstödslagens 12 § 4 moment eller 13 eller 14 §
2. mottagaren av statsunderstöd har vägrat att ge material eller att bistå vid granskningen på det sätt som avses i statsunderstödslagens 17 § 1 moment
3. mottagaren av statsunderstöd har avslutat verksamheten som varit föremål för statsunderstödet eller inskränkt den väsentligt eller överlåtit den till någon annan
4. mottagaren av statsunderstöd i strid med statsunderstödslagens 13 § har överlåtit ägande- eller besittningsrätten till egendom som förvärvats med statsunderstödet till någon annan
5. mottagaren av statsunderstöd i strid med statsunderstödslagens 13 § på ett bestående sätt har ändrat ändamålet med egendom som varit föremål för statsunderstödet
6. mottagaren av statsunderstöd har blivit föremål för en utsökningsåtgärd, försatts i likvidation eller konkurs eller blivit föremål för saneringsförfarande eller skuldsanering
7. mottagaren av statsunderstöd på något annat sätt ger en omständighet som ansluter sig till beviljandet, utbetalningen eller användningen av statsunderstödet en annan juridisk form än vad som motsvarar sakens faktiska natur eller syfte.

5.5.3 Räntor

Mottagaren av statsunderstöd skall betala en årlig ränta i enlighet med räntelagens (633/1982) 3 § 2 moment ökad med tre procentenheter på det belopp som återbetalas eller återkrävs, räknat från den dag då statsunderstödet betalades ut
(statsunderstödslagen 688/2001, 24 §).

Om det återkrävda beloppet inte betalas senast på den förfallodag som Skols satt ut, bör Skols i enlighet med räntelagen betalas en årlig dröjsmålsränta på beloppet (statsunderstödslagen 688/2001, 25 §; räntelagen 633/1982, 4 § 1 moment).

När Skols beviljar statsunderstöd som finansieras med Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), tillämpas på användningen av finansiering utöver statsunderstödslagen (688/2001) och speciallagstiftningen som beskrivs i
kapitel 1.1 följande författningar:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (eur-lex.europa.eu)
• lagen om förvaltningen av, tillsynen över och granskningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (537/2022) (finlex.fi).

I enlighet med dessa lagar ska utöver det som beskrivs i kapitlen 1–5 följande villkor iakttas:

6.1 Obligatoriska bilagor till ansökan

• DNSH-bilagan på finska (skols.fi). Ifyllnadsexempel för DNSH-blanketter finns (på finska) i Europeiska kommissionens tekniska anvisning (pdf, europa.eu)
• Det av bokföringslagen (1336/1997) senast bekräftade bokslutet
• Den senast godkända verksamhetsberättelsen

6.1.1 Iakttagande av DNSH (Do No Significant Harm) -principen

Understöd kan beviljas endast sådana projekt som följer principen om att ”inte orsaka betydande skada” (Do No Significant Harm, DNSH). Enligt DNSH-principen får projektet inte omfatta sådana åtgärder som orsakar betydande olägenhet för något av de sex miljömålen i EU:s taxonomiförordning (EU 2020/852):

• begränsning av klimatförändringen
• anpassande till klimatförändringen
• hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• övergång till kretsloppsekonomi
• förebyggande och begränsning av föroreningar
• skydd och återställande av ekosystem och biologisk mångfald.

Den understödda kompetenstjänstens åtgärder får inte orsaka betydande skada under eller efter projektet.

Hur DNSH-principen iakttas och hur man förbinder sig till den ska beskrivas i bilagan till ansökan. Dessutom kan Skols som stöd för beslutsfattandet förutsätta en separat redogörelse av sökanden för hur DNSH-principen iakttas efter att ansökningstiden gått ut.

Mer information om DNSH-principen:

• Sammanfattning: Förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (eur-lex.europa.eu)
• Finlands program för hållbar tillväxt (på finska) finns på statsrådets sida (valtioneuvosto.fi)
   

6.2 Förvarande av bokförings- och annat material

Mottagarna av finansiering skall binda sig till att förvara allt bokförings- och annat material med anknytning till finansiering till slutet av år 2032, om inte övrig EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning förutsätter en längre förvaringstid.

6.3 Samarbetsplikt och granskningsrätt

Mottagaren av finansiering bör samarbeta med Europeiska kommissionen, Europeiska byrån för bedrägerikämpning, Europeiska revisionsrätten och Europeiska åklagarmyndigheten om eller när de använder sin lagstadgade rätt till informationsåtkomst och granskningsrätt. Finanscontrollerfunktionen, finansministeriet, övriga ministerier, Statskontoret samt Skols har rätt att utföra granskningar av användningen och administrationen av RRF-finansiering hos mottagare av understöd.

6.4 Projektets kommunikation

Mottagaren av finansiering bör i all kommunikation sammankopplad med, och material producerat under projektet ange finansieringens ursprung och försäkra sig om synligheten av Europeiska unionens finansiering. I kommunikationen bör både unionens logotyp (finansieringslogotyp) och benämningen ”Finansieras av Europeiska unionen – NextGenerationEU” synliggöras.

6.5 Överlappande finansiering

Ifall projektet som finansieras beviljas överlappande finansiering via EU:s facilitet för återhämtning och resiliens eller andra program hos unionen bör projektets kontaktperson utan dröjsmål kontakta Skols.

6.6 Rapportering

RRF-finansierade statsunderstödsprojekt skall fylla i en skild RRF-slutredovisning utöver mellan- och slutredovisningen som beskrivs i kapitel 4 i standardvillkoren. RRF-slutredovisningen bör göras senast inom 2 månader efter att projektet avslutats. Skols skickar en begäran om information gällande slutredovisningen efter utgången av understödets användningstid.

6.7 Rapportering av användningen av statsunderstödet i gemensamma projekt

I gemensamma projekt mellan flera aktörer som går ut på att mottagaren av statsunderstöd i enlighet med statsunderstödslagens 7 § 3 moment överlåter en del av understödet för användning av en annan aktör bör man utöver det som beskrivs i kapitel 2.3 ta i beaktande, att samarbetsplikten och granskningsrätten som beskrivs under punkt 6.3 gäller även aktören som understödet vidareutdelas till.

I gemensamma projekt bör mottagaren av statsunderstöd skicka in följande dokument och information till Skols:

• avtal om användningen av, tillsynen av användningen av och villkoren för statsunderstödet med aktören som understödet vidareutdelas till
• redogörelse för varsin finansieringsandel och vilken aktör andelen överförs till, om inte detta anges i avtalet
• uppföljningsinformation om hur finansieringsandelen överförs till aktören som understödet vidareutdelas till i praktiken. En redovisning för betalningstransaktionerna för varje månad bör skickas in till Skols innan den 8. dagen månaden därpå. Ifall finansieringsandelar inte har betalts under den föregående månaden, bör även detta meddelas innan den 8. dagen månaden därpå.

6.8 Överlämnande av deltagaruppgifter

Mottagaren av understöd bör en gång i halvåret redovisa till Skols för antalet studerande som börjat utbildningen samt indikatoruppgifter om studerandes kön och åldersgrupp. Skols skickar begäran om uppgifter angående rapporteringsperioderna 1.1.– 31.6. och 1.7.–31.12. Även studerandena som eventuellt avbrutit utbildningen räknas med som studerande som börjat utbildningen.

6.9 Överlämnande av uppgifter om förmånstagare och uppdragstagare

Penningtvättslagen (444/2017) och Europeiska unionens direktiv om penningtvätt förutsätter att ett företag eller en sammanslutning identifierar sina verkliga förmånstagare, anmäler deras uppgifter för registrering och ser till att uppgifterna är uppdaterade. Syftet med penningtvättslagen är att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, att främja avslöjande och utredning av sådan verksamhet och att effektivisera spårning och återtagande av brottsvinningen.

Företagen ansvarar för identifierande av förmånstagare. Mer information om förmånstagaruppgifter kan du hitta på Patent- och registerstyrelsens webbsida (prh.fi).

Enligt Förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241, artikel 22) bör Skols samla in följande uppgifter om verkliga ägare och förmånstagare av den slutliga mottagaren av finansiering:

• förnamn
• efternamn och
• födelsedatum.

Skols samlar in uppgifterna genom en skild blankett efter beslutet om finansiering. Ifall uppgifterna om förmånstagare ändras undras projektet, bör Skols utan dröjsmål eller skild begäran uppdateras om de ändrade uppgifterna.

Mottagaren av understöd skall dessutom lämna in uppgifter till Skols om uppdragstagare och underleverantörer av upphandlingar som gjorts inom projektet. Uppgifterna samlas in om leverantörer av tjänster eller varor som är direkt kopplade till verkställandet av projektet. Uppgifter behöver inte lämnas in om leverantörer av stödtjänster (exempelvis tjänster som gäller resor, översättningstjänster eller kaffeserveringar). Följande uppgifter samlas in om uppdragstagare och underleverantörer:

• namn på uppdragstagaren eller underleverantören (för- och efternamn eller namn på företaget)
• identifierande information (födelsedatum eller FO-nummer) och
• uppgifter om verkliga ägare och förmånstagare.

Avsaknad av rapportering av uppgifterna kan i enlighet med dessa RRFspecialvillkor leda till återkrav av finansiering.

Mottagaren av understöd bör dessutom vara förberedd på att iaktta eventuella senare krav på verkställande och rapportering som ställs av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens.

Finansieras av Europeiska unionen – NextGenerationEU