Projektunderstöd för kompetenstjänster inom vindkraftsbranschen

Syftet med detta statsunderstöd är att

• befrämja tillgång till kunnig arbetskraft inom vindkraftsbranschen, särskilt vad beträffar monterings- och underhållspersonal.
• förstärka utbildningsutbudet inom vindkraftsbranschen. 
• skapa tydliga och klara utbildningsvägar till vindkraftsbranschen.

Understödet kan ansökas av 

• anordnare av yrkesinriktad utbildning och
• högskolor. 

Huvudmän för läroanstalter inom det fria bildningsarbetet kan delta i utbildningsprojekt som delsökande och erbjuda utbildningsinnehåll som stöder innehåll som förverkligas av den huvudsakliga sökanden. Läroanstalter inom det fria bildningsarbetet kan som delsökande genomföra även uppsökande eller stödande verksamhet i projekt.

Behöriga sökande uppmuntras till att ansöka om understödet i form av läroanstaltgränsöverskridande sammanslutningar. Vi uppmuntrar sökande till gemensam planering och ansökningar som överskrider gränser mellan utbildningsnivåer.

Understödet förverkligas med finansiering i enlighet med EU-kommissionens plan för återhämtning och resiliens (RRF-finansiering).  Specialvillkor som angår denna finansiering hittar du i detta ansökningsmeddelande under rubriken DNSH (Do No Significant Harm).

Av kompetenstjänster som förverkligas med understödet ämnas minst 5 % att riktas till den svenskspråkiga befolkningens behov.

Målet är att tjänsterna som förverkligas med understödet startas så snart som möjligt i början av år 2024.

Vindkraftsbranschen i Finland har vuxit kraftigt under de senaste åren. Detta har lett till ett ökat behov av arbetskraft inom olika uppgifter på branschen, så som inom projektutveckling, montering, underhåll och planläggning. Flera företag på vindkraftsbranschen har rapporterat om brist på arbetskraft. Behovet är tydligast i uppgifter inom montering och underhåll, men även högutbildade projektledare och projektutvecklare behövs. Det är svårt att finna kompetenta experter även inom specialområden för till exempel genomförande av miljöutredningar och planprocesser.

Utbildningsbehoven inom vindkraftsbranschen är anknutna till omvälvningen i energiproduktion överlag. Utbildning av experter är ett centralt instrument att påverka sektorns framtida utveckling. Utmaningarna med tillgång till kvalificerad arbetskraft kan sakta ner utvecklingen av vindkraftsbranschen.

Nedanför avbildas vindkraftsverkets livscykel och till dess olika skeden anknutna vanliga yrken. Detta understöd fokuserar särskilt på produktionsskedets kompetens- och arbetskraftsbehov. Sökanden kan föreslå tjänster som omfattar även andra skeden, ifall hen i ansökan tydligt påvisar ett regionalt eller lokalt behov av arbetskraft.

MDI Public har på Skols uppdrag utfört en rapport som kartlägger kompetensbehoven på vindkraftsbranschen. Denna ansökan om statsunderstöd ämnar delvis svara på de behov som lyfts fram i rapporten. Vidare i texten refereras rapporten till som ”bakgrundsrapport”. 

De huvudsakliga syftena med detta statsunderstöd är att 

• befrämja tillgång till kunnig arbetskraft inom vindkraftsbranschen, särskilt vad beträffar monterings- och underhållspersonal.
• förstärka utbildningsutbudet inom vindkraftsbranschen.
• skapa tydliga och klara utbildningsvägar till vindkraftsbranschen.

Med understödet kan man förverkliga: 

• för vindkraftsbranschen relevanta examensdelar, eller mindre helheter än examensdelar från tillämpliga grund-, yrkes- eller specialyrkesexamina som anordnas antingen självständigt eller i samarbete med en annan yrkesinriktad läroanstalt (även som upphandling),
• tillämplig utbildning på högskolenivå som besvarar kompetenskraven inom branschen,
• tillämplig utbildning vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet som besvarar kompetenskraven inom branschen, anordnat antingen som huvudman för läroanstalt eller av en samarbetspartner,
• studerandeantagning eller uppsökande verksamhet (verkställt även av delsökande eller som upphandling),
• åtgärder inom handledning av studerande samt 
• nödvändiga stödåtgärder under studierna och för sysselsättning.

De huvudsakliga målgrupperna för tjänsten som förverkligas med understödet är:

• personer som är sysselsatta inom vindkraftsbranschen och som behöver utveckla sin kompetens.
• personer som är sysselsatta inom andra branscher och som är intresserade av att övergå till vindkraftsbranschen.
• personer som befinner sig utanför arbetskraften och som är intresserade av att övergå till vindkraftsbranschen.

Målgrupperna för kompetenstjänster som stöds av Skols är personer i arbetslivet och utanför arbetskraften. Tjänsten bör planeras med särskild hänsyn till dessa målgrupper. Den huvudsakliga målgruppen för tjänsten som förverkligas kan inte vara arbetslösa arbetssökande, men en arbetslös person kan på eget initiativ söka in och bli intagen i tjänsten. Kompetenstjänster bör i princip inte anta som deltagare personer som är examensstuderande på heltid.

Eftersom det är utmanande att nå målgrupperna och målsättningen för antalet studerande uppskattar vi i ansökningarna en betydande satsning på studerandeantagning och stödåtgärder under studerandet.

Med understödet bör man verkställa reglerad utbildning som är relevant för vindkraftsbranschen.

Tjänsterna bör vara kortvariga och lätt tillgängliga för sina deltagare. Med lätt tillgänglighet menas här till exempel flexibla möjligheter för deltagande på distans och vid sidan om arbete.

I nära framtiden behövs det mycket av arbetstagare för att sköta vindkraftsmontörers arbetsuppgifter. En central målsättning för utvecklande av utbildningen är att planera en lockande utbildningsväg till vindkraftsbranschen som befrämjar sökande till branschen. Sökande till vindkraftsbranschen bör främjas särskilt i regioner med planer på ökat vindkraftsbygge. Utbildningsvägar inom yrkesinriktad utbildning bör utvecklas så, att de kopplas samman till exempel med kompetens som behövs i uppgifter inom underhåll och montering. Med detta menas till exempel kombinerande av examensdelar som kan även sättas ihop och formas till helheter som en del av till exempel grundexamen inom elektro- och automationsteknik eller grundexamen inom maskin- och produktionsteknik. 

Ett flertal av representanterna för företag inom vindkraftsbranschen som intervjuades för bakgrundsrapporten såg inte läroavtal som ett avsevärt sätt för anställande eller utbildande av nya arbetstagare. Företag föredrar direkt antagning och satsar på intern utbildning för att försäkra sig om att kompetenskraven fylls. I stället var flera företag redo att anta praktikanter och sommaranställda. Enligt rapporten fungerade den så kallade mästare-gesäll -modellen väl, om och när personen redan hade basfärdigheter antingen inom elektro- eller maskinteknik. 

Ifall sökanden i verkställandet av kompetenstjänsten utnyttjar huvudsakligen läroavtal, bör hen presentera konkreta förslag på hur läroavtal kunde utnyttjas mera på branschen och hur det kunde ses som ett mer lockande alternativ ur arbetsgivarnas synvinkel. I bedömningen av ansökan uppskattar vi att observationerna ovan tas i beaktande i metoden för genomförande av tjänsten.

Studerande bör få en realistisk bild av arbetet inom vindkraftsbranschen redan i början av utbildningen eller i antagningsskedet.

Utbildningsinnehåll inom yrkesinriktad utbildning kan sammankopplas bl.a. med följande temaområden inom vindkraftsbranschen:

• elinstallation och underhåll,
• maskinmontering och underhåll,
• mekanisk montering on underhåll (t. ex. installation av lagringar, underhåll av kraftöverföring, driftanordningars funktionsprinciper, grunder för processutrustning),
• montering och underhåll av hydrauliska system,
• installation och underhåll av elnät

Utbildningsinnehåll vid högskolor kan sammankopplas bl.a. med följande temaområden inom vindkraftsbranschen:

• kompetens inom projektutveckling på vindkraftsbranschen,
• förstudieuppgifter anknutna till vindkraftsprojekt,
• licensiering, planläggning och miljöuppgifter (bedömningar av MKB-konsekvenser, kartläggningar av naturen osv.),
• uppgifter inom projektledning på vindkraftsbranschen,
• el-, monterings- och lyftplanering i samband med uppbyggnad och konstruktion av vindkraftverk,
• energi- och miljöteknik,
• elektro- och automationsteknik,
• infrastruktur- och elplanering och 
• särdrag av havsbaserad vindkraft i projekt- och planeringsuppgifter

Dessutom bör tjänsten som understöds innehålla i vederbörlig mån av de följande:

• realistiska, till målgruppen ämnade åtgärder inom studerandeantagning (bland annat verksamhet i samarbete med arbetslivet),
• undervisning i engelska som stöder skötande av arbetsuppgifter,
• en karriärväglednings- och studiehandledningsprocess från studerandeantagning till stöd under studierna, som verkställs som individuell och/eller gruppvägledning,
• kartläggning av inlärningsförutsättningar och utmaningar med lärande samt anordnande av stöd,
• övertygande stödåtgärder inom studiefärdigheter och utvecklande av färdigheter för arbetslivet

I ansökan om statsunderstöd bör presenteras en så utförlig plan som möjligt på förverkligande av uppsökande verksamhet, studerandeantagning, samt stödåtgärder och handledning.

Med anknytning till studerandeantagning, stödåtgärder under studier och undervisningsinnehåll bör man ta i beaktande att:

• Vindkraftsfarmer ligger ofta på små och glest befolkade orter. I flera fall minskar antalet på befolkning i arbetsför ålder på sådana orter. Följaktligen bör det realistiska pendlingsområdet tas i beaktande i planeringen av tjänsten. Vi uppmuntrar sökanden att överväga till exempel branschbytare eller personer med främmande språk som modersmål som potentiella målgrupper.
• Uppgifter inom montering och underhåll kräver förutom teknisk kompetens även flytande engelska, bra IT-färdigheter och förmåga till att arbeta på höjder. Dessutom förutsätter arbetet bra fysisk form och fyllande av vissa hälsovillkor. 

Servicecentret bedömer den i ansökan presenterade kompetenstjänstens arbetslivsinriktning och det i ansökan påvisade samarbetet med arbetslivet.

I beslutet om understöd kommer de sökande om understöd att prioriteras som har möjlighet att starta utbildningarna så snart som möjligt i början av år 2024.

Med understödet kan man inte producera endast språkutbildning, tjänster för personer som erbjuds integrationsbefrämjande tjänster eller tjänster som är jämförbara med integrationsbefrämjande tjänster (till exempel integrationsutbildning upphandlat av arbetsförvaltningen eller språkutbildning som ämnats för personer med en integrationsplan vars varaktighet har överskridits).

Eventuella innehåll av tjänsten som understöds baserar sig på lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021), statsunderstödslagen (688/2021) samt lagstiftningarna gällande olika utbildningsformer inom reglerad utbildning (punkterna 1–5 nedan).

Statsunderstödet kan användas för genomförande av stödåtgärder inom studerandeantagning och under studierna. Vid verkställandet av dessa stödåtgärder, som kan förverkligas som en köpt tjänst från privata aktörer eller från den icke vinstdrivande sektorn, kan man även dra nytta av samarbetet inom samprojekt med andra utbildningsanordnare vid yrkesinriktade läroanstalter, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet eller högskolor. Anvisningar gällande samprojekt, tjänsteupphandlingar och plikten för mottagare av understöd att konkurrensutsätta tjänsterna kan du hitta i de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi).

Anordnare av yrkesinriktad utbildning, huvudmän för läroanstalter inom det fria bildningsarbetet, universitet eller högskolor kan inte använda statsunderstödet för företagsekonomisk verksamhet eller verksamhet, vars syfte är att utveckla en fortbildningsprodukt som säljs på den öppna marknaden. Verksamheten som finansieras får inte inverka på möjligheter för företagsekonomiskt genomförbara tjänster eller orsaka betydliga störningar på marknaden eller i konkurrensen. Understödet bör täcka alla kostnader som orsakas av utbildningen. Ifall beslutet om statsunderstöd inte skilt tillåter det, skall studieavgifter inte tas ut för utbildning som finansieras av servicecentret.

Understöd kan ansökas för kombinationer av alla innehåll som nämns nedan. 

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan bevilja statsunderstöd för 

1) anordnande av sådana examina, examensdelar eller mindre delar än examensdelar som avses i 5 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017)

Innehållen av yrkesinriktad utbildning bör vara sådana, att de kan inkluderas i examensgrunderna för grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Understöd kan inte användas för anordnande av sådan yrkesinriktad utbildning som läroanstalten kan i praktiken ordna inom ramen för målinriktade statsandelsprestationer, alltså med sin basfinansiering.

Anordnare av yrkesinriktad utbildning bör i samband med ansökan lämna in en plan på användningen av prestationer som verkställs med statsandelsfinansiering under användningstiden av understödet. Servicecentret bedömer dispositionsplanen och tillräckligheten av prestationerna utgående från under beslutstidspunkten tillgänglig information.

Prestationer som uppstår inom utbildning som finansieras av servicecentret tas inte i beaktande som prestationer som verkställs med statsandelsfinansiering, utan understödet bör täcka alla kostnader som uppstår av utbildningen.

2) utbildning som ordnas av huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998)

3) anordnande av i 7 § i universitetslagen (558/2009) avsedda examina, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller examensdelar

Universitet kan med statsunderstödet anordna endast sådana innehåll som redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning. Universitet kan anordna specialistutbildning med statsunderstödet. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna universitetet eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.

4) anordnande av i 10 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsedda examina, yrkespedagogisk lärarutbildning, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller delar av examina samt utbildning som är avsedd för invandrare

Yrkeshögskolor kan med statsunderstödet anordna endast sådana innehåll som redan inkluderas i examen som anordnas vid yrkeshögskolor eller som tidigare har anordnats som en del av examen. Yrkeshögskolor kan med statsunderstödet anordna specialistutbildning eller utbildning som är avsedd för invandrare och vars målsättning är att ge språkliga och andra nödvändiga färdigheter inför yrkeshögskolestudier. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna högskolan eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.

5) anordnande av sådan undervisning i samiska och samisk kultur som avses i lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010)

6) verksamhet som stöder ansökan till utbildning och deltagande i utbildning,

Innehåll kan vara till exempel 

• innovativa åtgärder inom studerandeantagning
• pilotprojekt inom nya modeller av deltagande i utbildning
• individuellt anpassad studie-, arbetslivs- och karriärhandledning
• utbildande av arbetsplatshandledare som stöd för lärande i arbetet på arbetsplatser
• åtgärder inom utvecklande av inlärningsförutsättningar
• åtgärder inom höjande av motivation för studerande
• övriga åtgärder som främjar deltagande samt utvecklande av och experimentering med nya metoder och verksamhetsformer.

Ifall en anordnare av yrkesinriktad utbildning ansöker om understöd till exempel för studerandeantagning, stödåtgärder under studierna eller anordnande av studie- eller arbetslivshandledning med anknytning till utbildning som ingår i examen som verkställs med statsandelsfinansiering, bör detta nämnas skilt i ansökan. 

7) utvecklande av och försök med verksamhet inom branschen

Innehåll kan vara till exempel

• tidsbundna utvecklingsprojekt som förbättrar kompetensen och sysselsättningen hos äldre personer
• pilotprojekt inom arbetslivsinriktade kompetenskartläggningar
• nya verksamhetsformer och -metoder
• helheter som kombinerar innehåll från olika utbildningsnivåer i samprojekt
• nya helheter som blir till av olika examensdelar
• innehåll som höjer motivationen för att utbilda sig, förbättrar studiefärdigheter och svarar på utmaningar med individuella hinder för utvecklande av lärande och kunnande (t. ex. diagnostiserade inlärningssvårigheter eller andra faktorer som inverkar på lärande och studerande).

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar inte statsunderstöd för anordnande av hela yrkesinriktade examen eller hela högskoleexamen.

Detta statsunderstöd kan ansökas av anordnare av yrkesinriktad utbildning och högskolor. Huvudmän för läroanstalter inom det fria bildningsarbetet kan som delsökande ta del av samprojekt som koordineras av anordnare av yrkesinriktad utbildning eller högskolor. Noggrannare anvisningar gällande samprojekt finns i de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi). I ansökningar gällande samprojekt bör en huvudansvarig anordnare av utbildning nämnas.

Mottagaren av understöd är skyldig att rapportera de av servicecentret krävda uppgifterna om studerandena samt att samla in respons från studerandena enligt servicecentrets anvisningar. Insamlingen av data som är anknuten till studeranderapportering kan sammanslås med processen av antagning av och som studerande. Servicecentret anvisar mottagare av understöd om rapporteringen i samband med ett jakande beslut om understöd.

Servicecentret använder studeranderapporteringens bakgrundsuppgifter bland annat för uppföljning av understödens ändamålsenlighet samt uppföljning av uppfyllelsen av finansieringens villkor. 

Mottagaren av understödet ska lämna in en mellanredovisning till servicecentret om användningen och resultaten av understödet inom den tidsfrist som anges i beslutet om understöd. Mellanredovisningen skickas till mottagare av understöd för ifyllning cirka 4 månader innan den sista dagen av inlämning. Dessutom bör mottagaren av understödet lämna in en slutredovisning till servicecentret om understödets användning senast 2 månader efter utgången av stödperioden och den sista användningsdagen av understödet. I samband med slutrapporten utför Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning i samarbete med Utbildningsstyrelsen en ekonomisk granskning av det understödda projektet.

Anordnare av yrkesutbildning och läroanstalter inom det fria bildningsarbetet är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Koski-informationsresursen. Anvisningar för hur man för in uppgifterna finns på webbsidan som underhålls av Utbildningsstyrelsen (wiki.eduuni.fi).

Högskolor är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Virta-informationsresursen.

Med statsunderstöd beviljat av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan endast reglerad utbildning förverkligas. På grund av detta iakttas i utbildning som förverkligas med statsunderstöd inte det som stipuleras i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) i kapitel 5 a om registret över annan än reglerad utbildning.

På anordnade av utbildning eller kompetenstjänster, antagning av och som studerande samt på studerandes rättigheter och skyldigheter tillämpas det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga, om inte servicecentret skilt anvisar om annat i beslutet om statsunderstöd. Kompetensbehov som definieras i beslutet om statsunderstöd och tillräckliga förutsättningar för att skaffa färdigheterna som avses i utbildningen i fråga är kriterier för antagande som studerande. Dessutom tillämpas det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga om förutsättningarna för studerandeantagning och behörighet för studier. I verkställande av intagning av studerande kan definitioner av målgrupper användas i enlighet med understödets målsättningar. Dessutom kan man kräva av studerande som intas ifyllande av servicecentrets studeranderapport som förutsättning av intagning av studerande.

Mottagare av understöd bör föra in utbildningsbeskrivningarna i utbildningsutbudet på Studieinfo-tjänsten. Anvisningar för hur man för in uppgifterna finns på webbsidan som underhålls av Utbildningsstyrelsen (wiki.eduuni.fi).

Syftet med de utbildnings- och kompetenstjänster, till vilka Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar statsunderstöd, är bland annat att starta ny utbildning och främja skapande av ny information.

Inom ramen för utbildningstjänsten är målsättningen att producera åtminstone en vederbörlig mängd nytt material. Utbildningsmodeller, resultat av och lärdom från projekt som beviljas understöd är offentlig information och de bör vara tillgängliga för olika anordnare av utbildning efter att projektet genomförts. Syftet med projekt som understöds är att nå resultat eller alster, som kan vidare konsolideras, etableras och spridas i större omfattning. Vi uppmuntrar även till att offentligt dokumentera projektet under projektperioden.

Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare bör uppges) eller motsvarande nyttjanderätt bör beviljas till material som uppstår inom ramen för tjänsten som understöds av servicecentret. Mottagaren av understöd bör göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).

Mottagaren av understödet bör göra utbildningsplanen för tjänsten som förverkligas med understödet, samt skriftliga utbildningsmaterial som skapas för denna tjänst allmänt tillgängliga. Med skriftligt utbildningsmaterial avses skriftligt undervisningsmaterial som används direkt i undervisningen, så som presentationer (till exempel PowerPoint-presentation). 

Annat material ingår inte i skriftligt utbildningsmaterial. Till sådant material tillhör till exempel tidigare skapat material, audiomaterial (till exempel inspelning av utbildning), videomaterial (till exempel bandinspelning av utbildning), artiklar (till exempel material som läses som en del av utbildningen), provmaterial (till exempel provens innehåll med bilagor) eller material som producerats av studerandena med anknytning till avläggande av utbildningen (till exempel provarbete eller yrkesprov).

Anvisningar för hur material görs allmänt tillgängligt

Materialet görs allmänt tillgängligt enligt följande steg:

1. Mottagaren av understödet gör upp en utbildningsplan. I och med att utbildningstjänsten framskrider, utarbetar mottagaren av understödet skriftligt utbildningsmaterial för tjänsten.
2. Mottagaren av understödet går igenom utbildningsmaterialet som producerats för tjänsten och försäkrar sig om följande:
   • Materialet innehåller endast sådant innehåll som kan publiceras på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).
   • Ifall materialet innehåller till exempel bildmaterial från tredje parter eller bildmaterial som används utgående från rätten att citera, bör sådant innehåll avlägsnas eller täckas till exempel med att måla det svart.
   • Författarens eller författarnas namn har tillagts i materialet (till exempel namn på läraren som utarbetat materialet i fråga). 
3. Efter att ha gått igenom materialet, mottagaren av understödet gör det publiceringsfärdiga materialet allmänt tillgängligt som sådant på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi). Materialet bör laddas ner/göras allmänt tillgängligt innan utgången av tjänstens understödsperiod. 
4. Vem som helst kan utnyttja materialet som gjorts allmänt tillgängligt. Användaren bör följa med licensens villkor till exempel genom att tydligt framföra namnet på författaren av materialet i fråga.

Användningstiden för understödet börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas senast den 31 mars 2025. Användningstiden specificeras i understödsbeslutet.

Projekt som beviljas statsunderstöd behöver inte täckas av en självfinansieringsandel. Understödet kan täcka högst den del av den understödda verksamhetens eller projektets faktiska helhetskostnader som specificerats i understödsbeslutet. Godtagbara kostnader specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga. Understödets eventuella användning för att erbjuda uppsökande och stödande verksamhet under studierna som köpta tjänster har inte begränsats, utan det ansökta beloppet avvägs av sökanden själv.

Understöd utlyses till ett belopp av sammanlagt 3,9 miljoner euro. Understödet kan beviljas och spridas ut under en period på flera år. 

Understöd beviljas som diskretionär finansiering. Understödet bör användas till det syfte som stödet beviljats. Mottagaren av statsunderstöd är skyldig att utan dröjsmål på eget initiativ betala tillbaka ett understöd eller en del av ett understöd om understödet inte har använts på det sätt som förutsätts i understödsbeslutet. Anvisningar för återbetalning och återkrav av understöd finns i de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi). Dessutom bör sökanden återbetala understöd på eget initiativ i följande fall:

1. Ifall antalet studerande som tagit emot studieplats betydligt avviker från det i understödsbeslutet avsedda, eftertraktade antalet studerande (under 75 %)
2. Ifall under 50 % av studerande som tagit emot studieplats slutför den planerade tjänsten.

Det i ansökan avsedda, eftertraktade antalet studerande bör planeras med hänsyn till villkoren ovan. Målsättningen för antalet studerande avgörs i beslutet om understöd i enlighet med sökandens egen uppskattning. 

I ovannämnda fall bör understöd återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i ansökan) multiplicerat med det oförverkligade antalet studerande och eventuell dröjsmålsränta.

Mottagaren av understöd kan utgå ifrån den ovannämnda definieringen av målgrupper i sina kriterier för studerandeantagning samt förplikta studerandena att fylla i studeranderapporteringssystemets blankett gällande bakgrundsinformation i samband med antagning av eller som studerande.

Understöd kan beviljas endast sådana projekt som följer principen om att ”inte orsaka betydande skada” (Do No Significant Harm, DNSH). Enligt DNSH-principen får projektet inte omfatta sådana åtgärder som orsakar betydande olägenhet för något av de sex miljömålen i EU:s taxonomiförordning:

• Begränsning av klimatförändringen
• Anpassande till klimatförändringen
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• Övergång till kretsloppsekonomi
• Förebyggande och begränsning av föroreningar
• Skydd och återställande av ekosystem och biologisk mångfald

Den understödda kompetenstjänstens åtgärder får inte orsaka betydande skada under eller efter projektet. Projekt som främjar användning av fossila bränslen finansieras inte.

Hur DNSH-principen iakttas och hur man förbinder sig till den ska beskrivas i ansökan (separat bilaga). Dessutom kan undervisnings- och kulturministeriet, eller Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning efter att ansökningstiden gått ut förutsätta en separat redogörelse av sökanden om tillämpningen av DNSH-principen till stöd för beslutsfattandet. 

Mer information om DNSH-principen finns på Europeiska kommissionens webbsida. Finlands program för hållbar tillväxt (på finska) kan hittas på statsrådets sida (valtioneuvosto.fi). De DNSH-förhandsbedömningar (länk och program på finska) som presenteras i bilaga 3 till programmet för hållbar tillväxt inkluderar avsnittet till stöd för förnyelsen av Kultur- och kreativa branscher (s. 503–506).

Obligatoriska bilagor till ansökan:

• DNSH-bilagan på finska (pdf, skols.fi). Ifyllnadsexempel för DNSH-blanketter finns på finska i Europeiska kommissionens tekniska anvisning (pdf, europa.eu)
• Det av bokföringslagen (1336/1997) senast bekräftade bokslutet
• Den senast godkända verksamhetsberättelsen

Åtgärderna får inte orsaka betydande skada under eller efter projektet. Projekt som främjar användning av fossila bränslen finansieras inte.

Ansökan om understöd görs på en digital ansökningsblankett. Ansökningstiden går ut den 1 december 2023 kl. 16.15.

Sökande ska ta del av och följa de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi) om inte servicecentret skilt anvisar om annat. Dessutom bör sökanden följa de anvisningar som ges i detta ansökningsmeddelande, i beslutet om understöd och annars av servicecentret.

Ytterligare information och rådgivning i första hand från de ansvariga för förberedande av understödet.

Ansvariga för förberedande av understödet: utvecklingschef Jarno Hakanen (e-post  jarno.hakanen@jotpa.fi, telefonnummer +358 295 331 326).

Ansökningar om understöd bedöms av flera sakkunniga. 

Kommentarer om ansökningar om understöd kan frågas i myndighetssamarbete bland annat från arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, NTM-centraler samt regionförvaltningsverken. Dessutom kan kommentarer frågas av relevanta intressentgrupper, så som organisationer som har att göra med arbetslivet.

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier: 

• Verksamhetsplanen är arbetslivsinriktad och har konstruerats och förverkligas i samarbete med arbetslivet.
• Den nationella eller verksamhetsområdets arbetsmarknadssituation har tagits i beaktande i tjänstens målgrupp, verkställande och innehåll.
• Planen på studerandeantagning är övertygande och har tagit den eftertraktade målgruppen i beaktande.
• Planen för stöd under studierna är övertygande och har tagit i beaktande den eftertraktade målgruppen. Sökanden har färdigheter att förverkliga de planerade stödåtgärderna.
• Planen på handledning under studierna är övertygande och har tagit i beaktande den eftertraktade målgruppen. Sökanden har färdigheter att förverkliga handledning. 
• Kompetenstjänstens genomförandemetod möjliggör deltagande vid sidan av arbetet.
• Ansökan är helhetsekonomisk.
• Tjänsten testkör, experimenterar med eller etablerar nya förfaranden, genomförandemetoder, innehållskombinationer av studier eller samarbetsmodeller som en del av sökandens grundläggande verksamhet.
• Sökanden presenterar en tydlig plan på hur förfaranden ovan kommer att implementeras och/eller spridas i den egna organisationen eller i vidare utsträckning.
• Sökanden startar utbildningarna så snart som möjligt i början av år 2024.

Vid intern validering bedöms varje delområde på bedömningsskalan 1–4. Understöd beviljas inom ramen för det planerade anslaget och i princip för de ansökningar som får de högsta poängen i jämförelsen av ansökningar sinsemellan och som i enlighet med legislativa grunder och den regionala arbetsmarknadssituationen kan beviljas och motiveras understöd. Den regionala efterfrågan tas i beaktande i bedömningen av ansökningarna. Samma verksamhetsområde beviljas inte flera understöd med motsvarande innehåll, ifall efterfrågan enligt servicecentrets bedömning inte är tillräcklig.

Beslutet baserar sig på projektplanen som sökanden lagt fram och eventuella förändringar i den som gjorts under bedömningsskedet, samt för servicecentret under beslutstidspunkten tillgänglig annan information. Omprövning av detta beslut kan begäras av servicecentret i enlighet med de till beslutet bifogade anvisningarna för omprövning.

Besluten om finansiering fattas under december 2023 eller senast när alla ansökningar har behandlats.

Besluten skickas från det elektroniska statsunderstödssystemet till kontaktpersonen som anges i ansökan samt till den sökande organisationens officiella e-postadress. Efter att besluten har tagits publiceras en lista på beviljade understöd även på servicecentrets webbsida och sociala medier.

Målet är att kompetenstjänsterna som förverkligas med understödet startas så snart som möjligt i början av år 2024.

Representanter för projekt som beviljas understöd bör delta i workshopar som ordnas på distans eller i hybridform. Ungefär fem workshopar verkställs mellan 1.1.–30.11.2024. Under workshoparna utvecklas en verksamhetsmodell för situationer som går ut på att behovet av arbetskraft plötsligt ökar inom en viss bransch eller på ett särskilt område (sk. ”positiv plötslig strukturomvandling”). Workshoparna modereras av MDI Public. Kontaktpersonen är kirsi.siltanen@mdi.fi