Projektunderstöd för kompetensbehov inom infrastrukturen för eldrivna transporter, batteriindustrin och förstärkning av elnät

Syftet med statsunderstödet är att främja omvälvningen inom energisektorn med att förstärka kompetens som behövs inom batteriindustrin, infrastrukturen för eldrivna transporter och inom ökande av elnätens hållbarhet.

Understödet kan ansökas av

• anordnare av yrkesutbildning
• universitet och yrkeshögskolor
• läroanstalter inom det fria bildningsarbetet
• Sameområdets utbildningscentral.

Gemensamma projekt mellan flera olika aktörer kan förvekligas med statsunderstödet genom att statsunderstödet beviljas till en aktör som vidareutdelar en del av det. Förfarandet har beskrivits under rubriken Gemensamma projekt. 

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) kan bevilja sammanlagt cirka 1 500 000 euro för detta statsunderstöd. 

Det kalkylmässiga priset för en studerande (beviljat understöd dividerat med det eftertraktade antalet studerande) kan vara högst 4 000 euro.

Målsättningen är att ordna kärnfulla och kortvariga kompetenstjänster som man enkelt kan delta i vid sidan om arbete. Verksamheten som finansieras bör vara avgiftsfri för deltagare. Statsunderstödet bör täcka totalkostnaderna som uppstår av anordnande av utbildningen.

Skols strävar efter att fatta besluten senast den 15 maj 2026.

Ett infomöte gällande ansökan om understöd ordnas på torsdagen den 2 april 2026 kl. 10.00–11.00. Under mötet besvaras frågor som skickats in i förväg eller som ställs under evenemanget. Infomötet ordnas på finska. 

Understödet beviljas som specialunderstöd i enlighet med vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001).

Följande författningar tillämpas på understödet:

• statsunderstödslagen (688/2001)
• lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021)
• lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)
• lagen om fritt bildningsarbete (632/1998)
• universitetslagen (558/2009)
• yrkeshögskolelagen (932/2014)
• lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010)
• lagen om nationella studie- och examensregister (884/2917).

Omvälvningen inom energisektorn, nya energikällor och en alltmer elektrifierad värld förutsätter nytt kunnande. Batteriindustrin är en växande bransch som lockar miljarder i investeringar. Elektrifieringen av trafik och transport framskrider i synnerhet inom tung trafik. Samtidigt förstärks elnäten, men bundenheten av vädret orsakar utmaningar som man delvis kan jämna ut med batterilager. 

Batteriindustrin, elektrifiering av trafik och transport och elnät utformar tillsammans en infrastrukturell och ekonomisk helhet. De stöder tillsammans övergången till ren energi och försörjningsberedskapen, samt exportmöjligheter inom ren energi och utländska investeringar i Finland. 

Batteriindustrin har vuxit snabbt i Finland och utvecklats till en helhet som täcker nästan hela batterivärdekedjan. Akkuteollisuus ry har uppskattat att branschens investeringar ökar till 6–9 miljarder euro (endast kärnan i batteriindustrin) och ger upphov till cirka 5000–7000 direkta arbetsplatser samt ungefär 20 000 indirekta arbetsplatser innan år 2027. Den finländska batteriindustrin utmärker sig själv genom ansvarsfullhet och hållbarhet. Finland hör till de fem bästa länderna internationellt inom batterivärdekedjans konkurrenskraft. Detta framkommer som ökande investeringar och utökningar av produktionskapaciteten. I konkurrensfördelarna ingår kritiska mineraler, ansvarsfull och koldioxidsnål energi samt starkt kunnande inom forskning och utveckling.

Eldriven transport växer snabbt som bransch både inom persontrafik och tung trafik, vilket skapar efterfrågan på nya kombinationer av kunnande (laddningsinfrastruktur, programvaror och energiadministration). Ökad eldriven transport förutsätter pålitligt elnät, nya investeringar och smarta styrsystem. I Finland utvecklas just nu internationellt sett konkurrenskraftiga laddningssystem och V2G-tekniker som förstärker hela energisektorns flexibilitet. Transportbranschen i Finland håller på att snabbt övergå till utsläppsfria fordon. Elbilarnas andel av personbilar som registrerats för första gången steg till 43 procent år 2025. Även tung trafik har genomgått en betydlig elektrifiering och antalet laddningsstationer för tunga fordon fördubblades under den senare hälften av år 2025. Utöver byggande av inhemsk laddningsinfrastruktur uppskattas branschen även ha exportpotential.

Hållbarheten av elnät har utmanats av ökad elektrifiering. Extrema meteorologiska fenomen, exempelvis stormar, kyliga omständigheter och snölaster blir alltmer vanliga i och med uppvärmningen av klimatet. Alltmer extrema meteorologiska fenomen belastar i synnerhet gamla distributionsnät och förutsätter investeringar i jordkablar och automatisering. Andelen av förnybar energi, exempelvis vindkraft och solenergi, växer snabbt. Förnybar energi är beroende av vädret, vilket gör det svårare att underhålla balansen mellan konsumtion och produktion. Under de kommande åren kommer stora investeringar att riktas mot elnät, vilket möjliggör övergången till ren energi och växande elkonsumtion. Fingrids investeringar når 2 miljarder euro under åren 2025–2028 och sammanlagt 5,2 miljarder euro innan år 2035. 

Mer information:

Översikt av batterimarknadens läge i Europeiska unionen i december 2025 - Bruegel European Think Tank (på engelska) (bruegel.org)

Utveckling av laddningsinfrastruktur: Infrastructure | European Alternative Fuels Observatory (på engelska) (ec.europa.eu)

Det nationella programmet för distributionsinfrastrukturen för alternativa drivmedel - Statsrådet 

Plan på åtgärder gällande hållbarheten av elnät (på finska) (fingrid.fi)

Utbildningens målgrupp

Målgrupperna för utbildningen eller kompetenstjänsten är i första hand personer i arbetslivet och utanför arbetskraften som är sysselsatta i arbetsuppgifter inom batteriindustrin, e-infrastrukturen inom transport eller elnät, eller personer som riktar sig till dessa branscher.

Som studerande till utbildningen som finansieras kan antas en person som har ett sådant behov av kompetens som definieras i statsunderstödsbeslutet och tillräckliga förutsättningar för att förvärva det kunnande som utbildningen i fråga syftar till. 

Dessutom tillämpas vad som i lagen om utbildningen i fråga föreskrivs om förutsättningarna för antagning som studerande och om behörighet för studier.

Utbildningen bör planeras och verkställas så att en sysselsatt person kan avlägga utbildningen vid sidan om arbete.

Arbetslösa arbetssökande kan inte vara den huvudsakliga målgruppen för utbildningen. En arbetslös person kan dock på eget initiativ söka in och bli intagen i utbildningen. Man bör i princip inte anta examensstuderande på heltid i utbildningen.

Utbildningens innehåll

Innehållen för utbildning som regleras av lagen om yrkesutbildning bör följa examensgrunderna för grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Innehållen för utbildning som regleras av yrkeshögskolelagen eller universitetslagen skall redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller yrkeshögskolan eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning.

Kompetenstjänsten som verkställs med understödet bör bestå av följande delområden:

Utvecklande av yrkeskompetens 

Kompetensbehov har framkommit i synnerhet inom följande temaområden:

Batteriindustrin

• Kompetens inom processindustri och kemisk industri: processhantering, processteknik, tillverkning, kemikaliesäkerhet
• Återvinning och hantering av batteriavfall
• Elektrifiering, automatisering och digital produktion: automatisering, robotteknik, digitala system, elplanering
• Projektutveckling och kunnande inom licensiering: miljöpåverkningar, lagstiftning, tillståndsprocesser, riskhantering
• Materialteknik, forskningskompetens och ny batteriteknik
• Kompetens inom logistik och leveranskedjan: transport av farligt gods, lagring, råvaruförsörjning

E-infrastruktur inom transport

• Laddningsinfrastruktur: planering, byggande, underhåll
• Kompetens inom programvaror och data: manöveranordningar, smart laddning, betalningar
• Elektrifiering av tung trafik: energianvändning, ruttplanering
• Kompetens inom affärsverksamhet och exportmarknaden

Utveckling och hållbarhet av elnät

• Planering: planering av elnät, miljöpåverkningar, optimering av belastning
• Kunnande i montering
• Integrering och reglerstyrka av förnybar energi, samt kontroll över konsumtion och produktion
• System för lagring av energi
• Behärskande av bundenheten av vädret
• Lagstiftning och budgetering: reglering, kontraktsförvaltning, kostnadseffektivitet

Kompetensbehoven ovan bygger på de nationella branschstrategierna, den av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning underhållna Kompetensbehovskompassen och servicecentrets analys över prognostiserade kompetensbehov.

Motivering och studeranderekrytering

• studeranderekrytering som riktas till understödsansökans målgrupp i samarbete med arbetsgivare och intressentgrupper
• framförande av den nytta som potentiella deltagare kan dra av utbildningen

Stöd för studier och deltagande i utbildning

• nödvändiga åtgärder inom språkstöd
• nödvändiga grundläggande digitala färdigheter som hör ihop med avläggande av studier
• övriga potentiella stödåtgärder med hänsyn till målgruppens behov

Åtgärder inom vägledning och handledning

• karriärvägledning och utvecklande av karriärplaneringsfärdigheter
• handledning i lärandekompetens
• identifiering av inlärningssvårigheter och pedagogiskt stöd

Ytterligare information och rådgivning i första hand från den ansvariga för förberedande av understödet. Observera att din fråga kanske redan har besvarats här: Ofta frågade frågor gällande statsunderstöd (på finska) (jotpa.fi).

Användningstiden för understödet som beviljas börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas senast den 30 juli 2027.

Ansökan om finansiering görs via e-tjänsten (sokundertsod.fi, statskontoret). Endast ansökningar som anlänt inom utsatt tidsfrist behandlas.

Sökanden ansvarar för att ansökan anländer inom utsatt tid. Beslutet om understöd skickas till sökanden per e-post via e-tjänsten.

Bruksanvisningar för sokunderstod.fi -sidan, identifiering och ansökan om understöd:

Ansökan om statsunderstöd - Sokunderstod.fi - Statskontoret

Om det inte är möjligt att använda e-tjänsten eller det förekommer tekniska problem med inlämnandet av ansökan skall sökanden ta kontakt med statskontorets kundservice.

Vid frågor om tjänsten och tekniska problem:

tuki.haeavustuksia@valtiokonttori.fi

Kundtjänst per telefon må–fr kl. 9–16:

+358 295 50 3760

Minimikrav på beviljande av statsunderstöd

Ansökan om understöd skall fylla följande minimikrav:

• Målgruppen för utbildningen som verkställs med understödet motsvarar de målgrupper som beskrivits i ansökningsmeddelandet.
• Utbildningen har planerats så att en sysselsatt person kan avlägga utbildningen vid sidan om arbete.
• Verkställandet av utbildningen har förankrats hos verkställande arbetsgivarsamarbetspartner redan under ansökningstiden.
• Utbildningen som verkställs med understödet innehåller de handledningsåtgärder som beskrivs under rubriken Utbildningens innehåll.
• Kompetensinnehållen som verkställs i utbildningen har beskrivits på ett tydligt sätt i understödsansökan, exempelvis med noggrannhet av examensdel. Ifall sökanden om understöd är anordnare av yrkesutbildning, skall de yrkesexamen och examensdelar som kompetenstjänstens innehåll bygger på nämnas i ansökan.
• Sökanden om understöd har en plan på hur utbildningsmodellen eller kompetenstjänsthelheten som verkställs med understödet kommer att inkluderas i sökandens grundläggande verksamhet efter utgången av understödets användningsperiod.
• Enligt tidtabellen i färdplanen inleder minst hälften av det eftertraktade antalet studerande utbildningen innan datumet för inlämning av mellanredovisningen.

Antagningsgrunderna i bedömningen

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:

Målsättning och effektivitet

• Tjänsten testar nya innehåll, innehållskombinationer eller strategier som främjar kontinuerligt lärande.
• Planen på uppföljningen och bedömningen av den med understödet genomförda verksamhetens målsättningar är övertygande. Mottagaren av understödet bedömer verksamheten tillsammans med arbetslivspartner och studerande.

Genomförande av verksamheten

• Tjänsten har planerats och verkställs i samarbete med arbetslivet.
• Tjänstens innehåll svarar på identifierade kompetensbehov.
• Medlen och kanalerna för studeranderekrytering har definierats på ett ändamålsenligt sätt och specificerats.
• Handledningen under studierna har planerats på ett professionellt sätt och verkställandet av handledningen ingår i tjänsten. Det är möjligt att förverkliga de planerade handledningsåtgärderna med det ansökta understödet.

Kostnadsberäkning och finansiering

• Dispositionsplanen för understödet är helhetsekonomisk. Användningen av understödet allokeras till verkställande av utbildningen eller kompetenstjänsten.

Delområdena bedöms på en skala från 0 till 2 (0 uppfylls ej, 1 uppfylls, 2 uppfylls väl). Understöd beviljas inom ramen för det planerade anslaget och i princip för de ansökningar som får de högsta poängen i jämförelsen av ansökningar sinsemellan. Regional efterfrågan tas i beaktande i bedömningsskedet. Samma geografiska verksamhetsområde beviljas inte flera understöd med motsvarande innehåll, om efterfrågan enligt Skols bedömning inte är tillräcklig.

Förebyggande av dubbelfinansiering

Prestationer som uppstår i den av Skols finansierade utbildningen beaktas inte som prestationer inom statsandelsfinansierad yrkesutbildning. 

Mottagaren av statsunderstöd skall lämna Skols riktiga och tillräckliga uppgifter för utbetalningen av statsunderstödet (statsunderstödslagen 688/2001, 12 § 4 moment).

Statsunderstöd betalas till mottagaren av statsunderstöd enligt det betalningsschema som anges i statsunderstödsbeslutet.

Skols betalar statsunderstödet i regel i två rater:

• Den första raten betalas ut efter utgången av tidsfristen för sökande av ändring av statsunderstödsbeslutet.
• Den andra raten betalas ut efter att mellanredovisningen godkänts. Den andra raten betalas ut endast om den i understödsbeslutet angivna procentandelen (50 %) av det antal studerande som angivits i beslutet har tagit emot studieplats innan den i beslutet angivna tidpunkten (15.1.2027) och ifall projektet har framskridit i enlighet med understödsbeslutet.

Den första raten består av 50 % av summan av understödet och den andra raten består av 50 % av summan av understödet.

Utbildningsanordnaren skall göra upp en studierätt för studeranden som inleder utbildningen. Som en person som inlett utbildningen beräknas en person som tagit emot en sådan studierätt som är inskriven i Skols finansieringskällkod. 

• Understödet får användas endast för ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet.
• Understödet får användas endast inom den i understödsbeslutet specificerade tidsfristen.

Godtagbara kostnader

Godtagbara kostnader för understödet specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga Skols standardvillkor (skols.fi). De faktiska kostnaderna för projektet som beviljats understöd ska följas upp på ett separat kostnadsställe eller på motsvarande separata uppföljningsställe i bokföringen.

Mottagaren av understöd är förpliktad att konkurrensutsätta upphandlingar enligt förfarandet som beskrivs i Skols standardvillkor.

Skyldighet att meddela om utbildningsutbudet som finansieras med statsunderstöd

Mottagare av statsunderstöd ska publicera uppgifterna om utbildningen som finansieras i Studieinfo-tjänsten.

Skyldighet att spara in uppgifter angående utbildningar i informationsresursen, att rapportera om studerandeuppgifter och att samla in studeranderespons

Anordnare av yrkesutbildning ska föra in uppgifterna om studierätt och prestationer i Den nationella informationsresursen för undervisning och utbildning (KOSKI).

Högskolor skall föra in uppgifterna om studierätt och prestationer i Högskolornas nationella informationsresurs (VIRTA).

Mottagaren av understöd ska rapportera de av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning fordrade uppgifterna om studerandena i början av utbildningen samt samla in respons från studerandena genom Skols studeranderapporteringssystem.

Material som producerats med understödet och spridande av alster för vidare bruk

Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare ska uppges) eller motsvarande nyttjanderätt ska beviljas till material som uppstår inom ramen för kompetenstjänsten som understöds av Skols. Mottagaren av understöd ska göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).

Utredningsskyldighet och återbetalningsskyldighet

En utredning, alltså mellanredovisning av hur projektet som beviljats statsunderstöd framskrider ska lämnas in. En utredning, alltså slutredovisning av hur projektet förverkligats och hur statsunderstödet använts ska lämnas in senast vid det datum som anges i understödsbeslutet. 

Mottagaren av understöd ska på begäran också lämna in andra redovisningar som behövs för att följa efter användningen av statsunderstöd samt för att övervaka att villkoren uppfylls.

Mottagaren av statsunderstöd ska utan dröjsmål betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av ett statsunderstöd som mottagaren fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund.

Mottagaren av statsunderstöd skall också betala tillbaka statsunderstödet eller en del av det, om det inte kan användas på det sätt som förutsätts i statsunderstödsbeslutet. Till exempel om antalet studerande som tagit emot studieplats har blivit mindre än det i understödsbeslutet avsedda antalet studerande skall understöd återbetalas. I så fall skall understöd återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i beslutet) multiplicerat med det ouppnådda antalet studerande.

Om det belopp som ska återbetalas är högst 100 euro, behöver det inte återbetalas. Mottagaren av statsunderstöd skall på det belopp som återbetalas eller återkrävs betala en årlig ränta som enligt räntelagens (633/1982) 3 § 2 moment ökas med tre procentenheter. Räntan räknas från och med dagen då statsunderstödet betalades ut.

Skols kan av särskilt vägande skäl låta bli att ta ut ränta på återbetalt statsunderstöd.

I gemensamma projekt mellan flera aktörer kan statsunderstöd beviljas till en mottagare som i enlighet med statsunderstödslagens 7 § 3 moment kan vidareutdela understödet eller en del därav för användning av en annan aktör för ändamål som överensstämmer med beslutet om statsunderstöd. I så fall ska tillstånd för vidareutdelning av understöd ingå i beslutet om statsunderstöd. Innan vidareutdelning av statsunderstöd ska mottagaren av understöd ingå avtal om användningen av, tillsynen av användningen av och villkoren för statsunderstödet med aktören/aktörerna som genomför verksamheten eller projektet (den som understödet överförs till). 

Aktören som understödet överförs till ska ha utbildningsformenlig och laglig behörighet att anordna utbildning som finansieras med vidareutdelat statsunderstöd. På antagning av studerande och behörighet för studier tillämpar aktören som understödet vidareutdelas till det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga. Mottagaren av det överförda understödet är ansvarig för sparande av uppgifter gällande utbildningen i informationsresurserna. 

Mottagaren av understöd är ansvarig för rättsenlig användning av understödet även beträffande överfört understöd. Mottagaren av statsunderstöd skall redovisa för användningen av statsunderstödet även beträffande vidareutdelat understöd.

Villkoren för användning av statsunderstödet beskrivs noggrannare i Standardvillkor för statsunderstöd som beviljas av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning.