Projektunderstöd för kompetensbehov inom hälsoteknologi

Syftet med statsunderstödet är att 

• öka på kompetens inom användning och utveckling av apparater, applikationer och tjänster inom hälsoteknologi
• främja utnyttjande av den kommersiella potentialen inom hälsoteknologi och förstärka branschens exportmöjligheter.

Understödet kan ansökas av

• anordnare av yrkesutbildning
• universitet och yrkeshögskolor
• läroanstalter inom det fria bildningsarbetet
• Sameområdets utbildningscentral.

Gemensamma projekt mellan flera olika aktörer kan förvekligas med statsunderstödet genom att statsunderstödet beviljas till en aktör som vidareutdelar en del av det. Förfarandet har beskrivits under rubriken Gemensamma projekt. 

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) kan bevilja sammanlagt cirka 2 miljoner euro för detta statsunderstöd. 

Det kalkylmässiga priset för en studerande (beviljat understöd dividerat med det eftertraktade antalet studerande) kan vara högst 6 000 euro.

Målsättningen är att ordna kärnfulla och kortvariga kompetenstjänster som man enkelt kan delta i vid sidan om arbete. Verksamheten som finansieras bör vara avgiftsfri för deltagare. Statsunderstödet bör täcka totalkostnaderna som uppstår av anordnande av utbildningen.

Skols strävar efter att fatta besluten senast den 15 oktober 2025.

Ett infomöte gällande ansökan om understöd ordnas den 17 juni 2025 kl. 13.00–14.00. Under mötet besvaras frågor som skickats in i förväg eller som ställs under evenemanget. Infomötet ordnas på finska. 

Understödet beviljas som specialunderstöd i enlighet med vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001).

Följande författningar tillämpas på understödet:

• statsunderstödslagen (688/2001)
• lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021)
• lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009),
• lagen om fritt bildningsarbete (632/1998),
• universitetslagen (558/2009),
• yrkeshögskolelagen (932/2014),
• lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010),
• lagen om nationella studie- och examensregister (884/2917).

Utnyttjande av hälsoteknologi i större omfattning i Finland har flera betydande fördelar som sträcker sig från individens välmående till hela samhället. Företag som producerar tjänster och apparatur inom hälsoteknologibranschen spelar en central roll i detta. För att branschens potential kan utnyttjas, skall tillräcklig kompetens säkerställas i utvecklingsarbetet omkring hälsoteknologi. Detta gäller även fullständigt utnyttjande av branschens exportpotential med hjälp av tillräcklig företagsekonomisk kompetens.

Utöver detta förutsätts alltmer ökat utnyttjande av teknologiska lösningar av både experterna inom social- och hälsovården samt klienterna på grund av kostnadstrycket inom social- och hälsovården. Därför bör experterna inom branschen ha tillräckliga färdigheter att använda existerande teknologiska lösningar samt kompetens inom styrande av klienter i användning av teknologi. 

Till nytta som kan dras av hälsoteknologi hör bland annat

1. Bättre tillgång till och effektivitet av vård. Med hjälp av hälsoteknologi kan man organisera distansmottagningar, spara hälsouppgifter digitalt och använda diagnostik som bygger på artificiell intelligens. Detta förbättrar på tillgången till vård särskilt i glest bosatta områden, sparar på tid och resurser samt möjliggör allt bättre vårdresultat.
2. Underlättande av vårdpersonalens arbete. Automatiserade system, så som patientsäkerhetssystem och robotteknik minskar på rutinuppgifter och frigör tid för patientarbete. Detta hjälper även med vårdpersonalens uthållighet och minskar på arbetsbördan.
3. Prevention och egenvård. Applikationer och apparatur som följer exempelvis hjärtslag, sömn eller motion stöder individens egenvård och en hälsosam livsstil. Förebyggande teknologi kan minska på prevalensen och sålunda på hälsovårdens kostnader.
4. Kostnadsbesparingar och allokering av resurser. Med hjälp av teknologi kan man förkorta patienters sjukhusperioder och minska på onödiga vårdbesök. Detta sparar pengar och frigör resurser till patienter som mest är i behov av vård.
5. Exportpotential och ekonomisk tillväxt. Hälsoteknologibranschen i Finland har stark tillväxt och betydlig exportpotential. År 2024 nådde branschens export ett värde på över 2,6 miljarder euro. Branschen erbjuder även nya arbetsplatser och investeringar i Finland.
6. Stöd för den åldrande befolkningen. Med hjälp av avancerad hälsoteknologi har åldrande människor möjlighet att längre bo kvar i hemmet och leva en trygg vardag. Detta minskar på behovet av dyr institutionsvård. 

Syftet med denna ansökan om statsunderstöd är att öka på kompetensen inom hälsoteknologi så att den nytta som kan dras av hälsoteknologi och som beskrivits ovan kan främjas så väl och mångsidigt som möjligt. 

Denna ansökan om statsunderstöd kommer att kompletteras med en upphandling på hösten 2025 eftersom det på hälsoteknologibranschen förekommer ett behov av även annan än reglerad utbildning.

Utbildningens målgrupp

Målgrupperna för utbildningen eller kompetenstjänsten är i första hand personer i arbetslivet och utanför arbetskraften. 

Målgrupperna för denna ansökan om understöd är i synnerhet personer, som

• konstruerar eller använder hälsoteknologi eller som skulle gynnas av dess användning
• är sysselsatta med företagsekonomiska uppgifter inom hälsoteknologi (kommersialisering, export, försäljning, marknadsföring). 

Som studerande till utbildningen som finansieras kan antas en person som har ett sådant behov av kompetens som definieras i statsunderstödsbeslutet och tillräckliga förutsättningar för att förvärva det kunnande som utbildningen i fråga syftar till. Dessutom tillämpas vad som i lagen om utbildningen i fråga föreskrivs om förutsättningarna för antagning som studerande och om behörighet för studier.

Arbetslösa arbetssökande kan inte vara den huvudsakliga målgruppen för utbildningen. En arbetslös person kan dock på eget initiativ söka in och bli intagen i utbildningen. Man bör i princip inte anta sådana personer i utbildningen som redan är examensstuderande på heltid.

Utbildningens innehåll

Kompetenstjänsten som verkställs med understödet bör bestå av följande delområden:

Utvecklande av yrkeskompetens (minst 60 % av understödet)

Exempel på vad som kan ingå i utbildningarna är kompetensinnehåll som har att göra med konstruering och användning av hälsoteknologi eller företagsekonomiska kompetensinnehåll inom hälsoteknologi, exempelvis gällande kommersialisering, export, och marknadsföring av teknologier och tjänster.

Exempel på utbildningsinnehåll med anknytning till temat kan vara:

• medicinteknisk apparatur och digitala applikationer: konstruering, användning och företagsekonomiskt utnyttjande
• artificiell intelligens och data-analys: analysering av hälsoteknologi och planläggning av utnyttjande och användning av hälsoteknologi eller dess företagsekonomiskt utnyttjande
• digitala system: planläggning och användning eller företagsekonomiskt utnyttjande av digitala system inom hälsovården, exempelvis diagnostikverktyg som bygger på artificiell intelligens inom patientdatasystem och lösningar inom distansvård
• yrkesmångfalden och växelverkan inom hälsoteknologi: samarbete mellan olika aktörer (exempelvis mellan konstruering och användning av teknologi), kundorientering inom hälsoteknologi

Sökande om understöd kan föreslå även andra utbildningsinnehåll som det förekommer ett prognostiserat eller bevisat behov av på arbetsmarknaden.

Innehållen för utbildning som regleras av lagen om yrkesutbildning bör följa examensgrunderna för grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Innehållen för utbildning som regleras av yrkeshögskolelagen eller universitetslagen skall redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller yrkeshögskolan eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning.

Motivering och studeranderekrytering

• studeranderekrytering som riktas till understödsansökans målgrupp i samarbete med arbetsgivare och intressentgrupper
• framförande av den nytta som potentiella deltagare kan dra av utbildningen 

Stöd för studier och deltagande i utbildning

• nödvändiga åtgärder inom språkstöd
• nödvändiga grundläggande digitala färdigheter som hör ihop med avläggande av studier
• övriga potentiella stödåtgärder med hänsyn till målgruppens behov 

Åtgärder inom vägledning och handledning

• karriärvägledning och utvecklande av karriärplaneringsfärdigheter
• handledning i lärandekompetens
• identifiering av inlärningssvårigheter och pedagogiskt stöd

Ytterligare information och rådgivning i första hand från den ansvariga för förberedande av understödet. 

Ansvarig för förberedande av understödet: 

Krista Paavola, specialsakkunnig

+358 295 331 305 

krista.paavola@jotpa.fi 

Användningstiden för understödet som beviljas börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas senast den 31 december 2026.

Ansökan om finansiering görs via e-tjänsten (sokundertsod.fi, statskontoret). Endast ansökningar som anlänt inom utsatt tidsfrist behandlas.

Sökanden ansvarar för att ansökan anländer inom utsatt tid. Beslutet om understöd skickas till sökanden per e-post via e-tjänsten.

Bruksanvisningar för sokunderstod.fi -sidan, identifiering och ansökan om understöd: 

Ansökan om statsunderstöd - Sokunderstod.fi - Statskontoret

Om det inte är möjligt att använda e-tjänsten eller det förekommer tekniska problem med inlämnandet av ansökan skall sökanden ta kontakt med statskontorets kundservice.
 
Vid frågor om tjänsten eller tekniska problem:

tuki.haeavustuksia@valtiokonttori.fi 

Kundtjänst per telefon må–fr kl. 9–16:

+358 295 50 3760 

Minimikrav på beviljande av statsunderstöd

Ansökan om understöd skall fylla följande minimikrav:

• Målgruppen för utbildningen som verkställs med understödet motsvarar de målgrupper som beskrivits i ansökningsmeddelandet.
• Utbildningen har planerats så att en sysselsatt person kan avlägga utbildningen vid sidan om arbete.
• Kompetensinnehållen som verkställs i utbildningen har beskrivits på ett tydligt sätt i understödsansökan, exempelvis med noggrannhet av examensdel. Ifall sökanden om understöd är anordnare av yrkesutbildning, skall de yrkesexamen och examensdelar som kompetenstjänstens innehåll bygger på nämnas i ansökan.
• Sökanden om understöd har en plan på hur utbildningsmodellen eller kompetenstjänsthelheten som verkställs med understödet kommer att inkluderas i sökandens grundläggande verksamhet efter utgången av understödets användningsperiod.
• Enligt tidtabellen i färdplanen inleder minst hälften av det eftertraktade antalet studerande utbildningen innan datumet för inlämning av mellanredovisningen.

Antagningsgrunderna

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:

Målsättning och effektivitet

• Tjänsten testar nya innehåll, innehållskombinationer eller strategier som främjar kontinuerligt lärande.
• Planen på uppföljningen och bedömningen av den med understödet genomförda verksamhetens målsättningar är övertygande. Mottagaren av understödet bedömer verksamheten tillsammans med arbetslivspartner och studerande.

Genomförande av verksamheten

• Tjänsten har planerats och verkställs i samarbete med arbetslivet.
• Tjänstens innehåll besvarar identifierade kompetensbehov.
• Medlen och kanalerna för studeranderekrytering har definierats på ett ändamålsenligt sätt och specificerats.
• Handledningen under studierna har planerats på ett professionellt sätt och verkställandet av handledningen ingår i tjänsten. Det är möjligt att förverkliga de planerade handledningsåtgärderna med det ansökta understödet.

Kostnadsberäkning och finansiering

• Dispositionsplanen för understödet är helhetsekonomisk. Användningen av understödet allokeras till verkställande av utbildningen eller kompetenstjänsten.

Delområdena bedöms på en skala från 0 till 2 (0 uppfylls ej, 1 uppfylls, 2 uppfylls väl). Understöd beviljas inom ramen för det planerade anslaget och i princip för de ansökningar som får de högsta poängen i jämförelsen av ansökningar sinsemellan. Regional efterfrågan tas i beaktande i bedömningsskedet. Samma geografiska verksamhetsområde beviljas inte flera understöd med motsvarande innehåll, om efterfrågan enligt Skols bedömning inte är tillräcklig. 

Förebyggande av dubbelfinansiering

Anordnaren av yrkesutbildning skall i ansökan om statsunderstöd avväga om den föreslagna utbildningen kan anordnas inom ramen för finansårets målinriktade antal studerandeår. I så fall finns det inga grunder för beviljande av statsunderstöd. 

Skols avväger och kontrollerar tillräckligheten av beviljade studerandeår utgående från statistiktjänsten Vipunens utfallsuppgifter innan betalningen av den andra finansieringsposten och i samband med kontrolleringen av slutredovisningen.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning betalar ut statsunderstödet i två rater. Den första raten betalas efter utgången av tidsfristen för sökande av ändring av understödsbeslutet. Den andra raten betalas ut efter att mellanredovisningarna kontrollerats. Den andra raten betalas ut endast om 50 % av det i understödsbeslutet eftertraktade antalet studerande har inlett utbildningen innan den 1 februari 2026 och ifall projektet har framskridit i enlighet med understödsbeslutet. Den första raten består av 50 % av summan av understödet och den andra raten av 50 % av summan av understödet.

Som en person som inlett utbildningen beräknas en person som tagit emot en sådan studierätt som är inskriven i Skols finansieringskällkod.

• Understödet får användas endast för ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet.
• Understödet får användas endast inom den i understödsbeslutet specificerade tidsfristen.

Godtagbara kostnader

Godtagbara kostnader för understödet specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga Skols standardvillkor (skols.fi). De faktiska kostnaderna för projektet som beviljats understöd ska följas upp på ett separat kostnadsställe eller på motsvarande separata uppföljningsställe i bokföringen.

Mottagaren av understöd är förpliktad att konkurrensutsätta upphandlingar enligt förfarandet som beskrivs i Skols standardvillkor.

Skyldighet att meddela om utbildningsutbudet som finansieras med statsunderstöd

Mottagare av statsunderstöd ska publicera uppgifterna om utbildningen som finansieras i Studieinfo-tjänsten.

Skyldighet att spara in uppgifter angående utbildningar i informationsresursen, att rapportera om studerandeuppgifter och att samla in studeranderespons

Anordnare av yrkesutbildning ska föra in uppgifterna om studierätt och prestationer i Den nationella informationsresursen för undervisning och utbildning (KOSKI).

Högskolor skall föra in uppgifterna om studierätt och prestationer i Högskolornas nationella informationsresurs (VIRTA).

Mottagaren av understöd ska rapportera de av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning fordrade uppgifterna om studerandena i början av utbildningen samt samla in respons från studerandena genom Skols studeranderapporteringssystem.   

Material som producerats med understödet och spridande av alster för vidare bruk

Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare ska uppges) eller motsvarande nyttjanderätt ska beviljas till material som uppstår inom ramen för kompetenstjänsten som understöds av Skols. Mottagaren av understöd ska göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).

Utredningsskyldighet och återbetalningsskyldighet

En utredning av hur projektet som beviljats statsunderstöd framskrider ska lämnas in (mellanredovisning). En utredning av hur projektet förverkligats och hur statsunderstödet använts (slutredovisning) ska lämnas in senast vid det datum som anges i understödsbeslutet. 

Mottagaren av understöd är enligt 20 § i statsunderstödslagen skyldig att utan dröjsmål på eget initiativ betala tillbaka ett understöd eller en del av ett understöd samt i enlighet med 24 § i statsunderstödslagen eventuell dröjsmålsränta, om understödet inte kan användas på det sätt som anges i understödsbeslutet.

Understödet kan inte ha använts på det sätt som anges i understödsbeslutet bland annat ifall antalet studerande som inlett studier är under 75 % av det i understödsbeslutet avsedda antalet studerande. I så fall grundar sig beloppet på återbetalningen på antalet studerande som blivit ouppnått jämfört med det i understödsbeslutet avsedda antalet studerande. 

Understöd ska återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i beslutet) multiplicerat med skillnaden mellan det i understödsbeslutet avsedda antalet studerande och det förverkligade antalet studerande. 

I gemensamma projekt mellan flera aktörer kan statsunderstöd beviljas till en mottagare som i enlighet med statsunderstödslagens 7 § 3 moment kan vidareutdela understödet eller en del därav för användning av en annan aktör för ändamål som överensstämmer med beslutet om statsunderstöd. I så fall ska tillstånd för vidareutdelning av understöd ingå i beslutet om statsunderstöd. Innan vidareutdelning av statsunderstöd ska mottagaren av understöd ingå avtal om användningen av, tillsynen av användningen av och villkoren för statsunderstödet med aktören/aktörerna som genomför verksamheten eller projektet (den som understödet överförs till). 

Aktören som understödet överförs till ska ha utbildningsformenlig och laglig behörighet att anordna utbildning som finansieras med vidareutdelat statsunderstöd. På antagning av studerande och behörighet för studier tillämpar aktören som understödet vidareutdelas till det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga. Mottagaren av det överförda understödet är ansvarig för sparande av uppgifter gällande utbildningen i informationsresurserna. 

Mottagaren av understöd är ansvarig för rättsenlig användning av understödet även beträffande överfört understöd. Mottagaren av statsunderstöd skall redovisa för användningen av statsunderstödet även beträffande vidareutdelat understöd.  

OBS! Vid gemensamma projekt anmäls i ansökningsblankettens kostnadsberäkning endast de utgiftskategorienliga kostnaderna för ansökans huvudansvariga sökande. Den utgiftskategorienliga kostnadsberäkningen för mottagare av överfört understöd skickas in som en skild bilaga till ansökningsblanketten.