Projektunderstöd för kompetensbehov inom digitalisering av processerna inom produktion och tillverkning

Syftet med statsunderstödet är att ordna utbildning inom tillverkningsindustrins branscher för att främja digitalisering av processerna inom produktion och tillverkning.

Understödet kan ansökas av

• anordnare av yrkesutbildning
• universitet och yrkeshögskolor 
• läroanstalter inom det fria bildningsarbetet 
• Sameområdets utbildningscentral.

Gemensamma projekt mellan flera olika aktörer kan förvekligas med statsunderstödet genom att statsunderstödet beviljas till en aktör som vidareutdelar en del av det. Förfarandet har beskrivits under rubriken Gemensamma projekt. 

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) kan bevilja sammanlagt cirka 1 500 000 euro för detta statsunderstöd. 

Det kalkylmässiga priset för en studerande (beviljat understöd dividerat med det eftertraktade antalet studerande) kan vara antingen

1. 2 500 euro eller
2. 3 000 euro. I detta fall skall minst 50 % av studerandena som tagit emot studieplats höra till en eller flera av följande grupper:
   • personer vars högsta nivå av utbildning är på grundstadiet, eller allmänbildande utbildning
   • personer i över 55 års ålder.

Med alternativ B:s höjda kalkylmässiga maximipris för en studerande stöds de ovannämnda gruppernas deltagande i utbildningen som finansieras. De sammanhängande åtgärderna skall noggrannare beskrivas i ansökan om understöd. Åtgärderna skall kopplas samman med stödåtgärderna som definieras under rubriken Utbildningens innehåll (motivering och studeranderekrytering, stöd för studier och deltagande i utbildning samt åtgärder inom vägledning och handledning).

Sökanden om understöd tillkännager i sin ansökan vilket av de ovannämnda kalkylmässiga maximiprisen som tillämpas i understödsansökan.

Målsättningen är att ordna kärnfulla och kortvariga kompetenstjänster som man enkelt kan delta i vid sidan om arbete. Verksamheten som finansieras bör vara avgiftsfri för deltagare. Statsunderstödet bör täcka totalkostnaderna som uppstår av anordnande av utbildningen.

Skols strävar efter att fatta besluten senast den 26 juni 2026.

Ett infomöte gällande ansökan om understöd ordnas den 11 maj 2026. Under mötet besvaras frågor som skickats in i förväg eller som ställs under evenemanget. Infomötet ordnas på finska. 

Understödet beviljas som specialunderstöd i enlighet med vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001).

Följande författningar tillämpas på understödet:

• statsunderstödslagen (688/2001)
• lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021)
• lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)
• lagen om fritt bildningsarbete (632/1998)
• universitetslagen (558/2009)
• yrkeshögskolelagen (932/2014)
• lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010)
• lagen om nationella studie- och examensregister (884/2917).

Digitalisering av produktion och tillverkning utnyttjas i allt högre grad inom tillverkningsindustrin. Produktiviteten och konkurrenskraften av tillverkningsindustrin kan förstärkas med hjälp av moderna metoder inom produktion och tillverkning. Ny teknologi, till exempel additiv tillverkning, skapar också nya slags möjligheter inom affärsverksamhet. Eftersom branschen utvecklas snabbt, förekommer det även behov av kompletterande utbildning.

Ett betydande antal av tillverkningsindustrins företag i Finland är mikroföretag samt små och medelstora företag. Företagen bör själv ha tillräckliga kompetenser att ta i bruk och utnyttja lösningar inom digitalisering för att göra produktion och tillverkning effektivare. Datorstyrda tillverknings- och bearbetningsprocesser och sammankopplad kompetens i planering, modellering och programmering används redan i stor omfattning, men det finns ont om kunnande i synnerhet inom programmering av verktygsmaskiner.

Även betydelsen av produktionsdata ökar i och med digitaliseringen av produktion och tillverkning. Genom data som framkommer i produktionen kan man bland annat uppfölja och styra produktionen mer effektivt samt förbättra kvaliteten av och processerna inom produktionen. Genom digitalisering och automation kan man dessutom främja energieffektivitet och den gröna omställningen inom tillverkningsindustrin.

Målsättningarna för kompetensen som skall avläggas inom sektorns yrkesutbildning håller också på att förändras. Skols finansiering stöder anordnare av utbildning med ibruktagande av innehåll i enlighet med de nya kraven.

Behov av kompetensutveckling har framkommit bland annat inom följande områden:

• färdigheter i användning och programmering av datorstyrda verktygsmaskiner (CNC-programmering)
• CAD/CAM-planering och -tillverkning
• laserskärning och lasersvetsning
• 3D-utskrifter, -modellering och -planering som en del av tillverkningsindustri
• utnyttjande av processdata
  • insamling och tolkning av data
  • kvalitetskontroll och prognostisering
  • digital säkerhet sammankopplad till data
• simulering av produktionsprocesserna och digitala tvillingar
• iakttagande och planering av tillverkningsbarhet, det vill säga hur det lönar sig att tillverka en produkt
• stöd för den gröna omställningen och hållbar tillverkning
  • beräkning av miljöpåverkan
  • livscykelanalys- och -kalkylering (LCA)
  • hållbarhets- och ansvarsrapportering
  • produktionsmönster i enlighet med den gröna omställningen
• digital produktionsstyrning och -planering

Kompetensbehov sammanknutna med understödets tema kan förekomma i större omfattning än vad som beskrivs ovan.

Utbildningens målgrupp

Målgrupperna för utbildningen eller kompetenstjänsten är i första hand personer i arbetslivet och utanför arbetskraften. Målgrupperna för denna ansökan om understöd är i synnerhet personer, som är sysselsatta inom tillverkningsindustrin och som arbetar i första hand i mikroföretag eller små och medelstora företag med uppgifter inom utvecklande av produktion eller produktionspersonal och som har ett behov av att utveckla sitt kunnande i innehåll inom digitaliseringen av processerna inom produktion och tillverkning.

Som studerande till utbildningen som finansieras kan antas en person som har ett sådant behov av kompetens som definieras i statsunderstödsbeslutet och tillräckliga förutsättningar för att förvärva det kunnande som utbildningen i fråga syftar till. Dessutom tillämpas vad som i lagen om utbildningen i fråga föreskrivs om förutsättningarna för antagning som studerande och om behörighet för studier.

Utbildningen bör planeras och verkställas så att en sysselsatt person kan avlägga utbildningen vid sidan om arbetet.

Arbetslösa arbetssökande kan inte vara den huvudsakliga målgruppen för utbildningen. En arbetslös person kan dock på eget initiativ söka in och bli antagen i utbildningen. Man bör i princip inte anta examensstuderande på heltid i utbildningen.

Utbildningens innehåll

Kompetenstjänsten som verkställs med understödet bör bestå av följande delområden:

Utvecklande av yrkeskompetens 

Utbildningen skall besvara kompetensbehoven som beskrivs under Bakgrund-rubriken eller andra grundade kompetensbehov i enlighet med denna ansökan om statsunderstöd.

Vid statsunderstöd som beviljas av Skols skall 

• innehållen för utbildning som regleras av lagen om yrkesutbildning följa examensgrunderna för grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen
• innehållen för utbildning som regleras av yrkeshögskolelagen eller universitetslagen redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller yrkeshögskolan eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning.

Exempel på examina som innehåller teman som har att göra med identifierade kompetensbehov:

• grundexamen i maskin- och produktionsteknik inom yrkesutbildning
• yrkesexamen i produktionsteknik inom yrkesutbildning
• ingenjör inom maskinteknik (YH)
• ingenjör inom produktionsekonomi (YH)
• ingenjör inom el- och automationsteknik (YH)

Listan ovan är inte uteslutande, utan innehåll kan ingå även i andra examina eller specialiseringsutbildningar. 

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning har år 2025 beviljat statsunderstöd för kompetenstjänster inom industriell robotteknik (Projektunderstöd för kompetensbehov inom industriell robotteknik | Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning). Motsvarande projekt som gäller enbart industriell robotteknik finansieras ej med detta statsunderstöd.

Motivering och studeranderekrytering

• studeranderekrytering som riktas till understödsansökans målgrupp i samarbete med arbetsgivare och intressentgrupper 
• framförande av den nytta som potentiella deltagare kan dra av utbildningen

Stöd för studier och deltagande i utbildning

• nödvändiga åtgärder inom språkstöd 
• nödvändiga grundläggande digitala färdigheter som hör ihop med avläggande av studier
• övriga potentiella stödåtgärder med hänsyn till målgruppens behov

Åtgärder inom vägledning och handledning

• karriärvägledning och utvecklande av karriärplaneringsfärdigheter
• handledning i lärandekompetens
• identifiering av inlärningssvårigheter och pedagogiskt stöd

Ytterligare information och rådgivning i första hand från den ansvariga för förberedande av understödet. Observera att din fråga kanske redan har besvarats här: Ofta frågade frågor gällande statsunderstöd (på finska) (skols.fi).

Användningstiden för understödet som beviljas börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas senast den 30 juni 2027.

Ansökan om finansiering görs via e-tjänsten (sokundertsod.fi, statskontoret). Endast ansökningar som anlänt inom utsatt tidsfrist behandlas.

Sökanden ansvarar för att ansökan anländer inom utsatt tid. Beslutet om understöd skickas till sökanden per e-post via e-tjänsten.

Bruksanvisningar för sokunderstod.fi -sidan, identifiering och ansökan om understöd:

Ansökan om statsunderstöd - Sokunderstod.fi - Statskontoret

Om det inte är möjligt att använda e-tjänsten eller det förekommer tekniska problem med inlämnandet av ansökan skall sökanden ta kontakt med statskontorets kundservice.

Vid frågor om tjänsten och tekniska problem:

tuki.haeavustuksia@valtiokonttori.fi

Kundtjänst per telefon må–fr kl. 9–16:

+358 295 50 3760

Minimikrav på beviljande av statsunderstöd

Ansökan om understöd skall fylla följande minimikrav:

• Målgruppen för utbildningen som verkställs med understödet motsvarar de målgrupper som beskrivits i ansökningsmeddelandet.
• Utbildningen har planerats så att en sysselsatt person kan avlägga utbildningen vid sidan om arbete.
• Verkställandet av utbildningen har förankrats hos verkställande arbetsgivarsamarbetspartner redan under ansökningstiden.
• Utbildningen som verkställs med understödet innehåller de handledningsåtgärder som beskrivs under rubriken Utbildningens innehåll.
• Kompetensinnehållen som verkställs i utbildningen har beskrivits på ett tydligt sätt i understödsansökan, exempelvis med noggrannhet av examensdel. Ifall sökanden om understöd är anordnare av yrkesutbildning, skall de yrkesexamen och examensdelar som kompetenstjänstens innehåll bygger på nämnas i ansökan.
• Sökanden om understöd har en plan på hur utbildningsmodellen eller kompetenstjänsthelheten som verkställs med understödet kommer att inkluderas i sökandens grundläggande verksamhet efter utgången av understödets användningsperiod.
• Enligt tidtabellen i färdplanen inleder minst hälften av det eftertraktade antalet studerande utbildningen innan datumet för inlämning av mellanredovisningen.

Antagningsgrunderna i bedömningen

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:

Målsättning och effektivitet

• Tjänsten testar nya innehåll, innehållskombinationer eller strategier som främjar kontinuerligt lärande.
• Planen på uppföljningen och bedömningen av den med understödet genomförda verksamhetens målsättningar är övertygande. Mottagaren av understödet bedömer verksamheten tillsammans med arbetslivspartner och studerande.

Genomförande av verksamheten

• Tjänsten har planerats och verkställs i samarbete med arbetslivet.
• Tjänstens innehåll svarar på identifierade kompetensbehov.
• Medlen och kanalerna för studeranderekrytering har definierats på ett ändamålsenligt sätt och specificerats.
• Handledningen under studierna har planerats på ett professionellt sätt och verkställandet av handledningen ingår i tjänsten. Det är möjligt att förverkliga de planerade handledningsåtgärderna med det ansökta understödet.

Kostnadsberäkning och finansiering

• Dispositionsplanen för understödet är helhetsekonomisk. Användningen av understödet allokeras till verkställande av utbildningen eller kompetenstjänsten.

Delområdena bedöms på en skala från 0 till 2 (0 uppfylls ej, 1 uppfylls, 2 uppfylls väl). Understöd beviljas inom ramen för det planerade anslaget och i princip för de ansökningar som får de högsta poängen i jämförelsen av ansökningar sinsemellan. Regional efterfrågan tas i beaktande i bedömningsskedet. Samma geografiska verksamhetsområde beviljas inte flera understöd med motsvarande innehåll, om efterfrågan enligt Skols bedömning inte är tillräcklig.

Förebyggande av dubbelfinansiering

Prestationer som uppstår i den av Skols finansierade utbildningen beaktas inte som prestationer inom statsandelsfinansierad yrkesutbildning. 

Mottagaren av statsunderstöd skall lämna Skols riktiga och tillräckliga uppgifter för utbetalningen av statsunderstödet (statsunderstödslagen 688/2001, 12 § 4 moment).

Statsunderstöd betalas till mottagaren av statsunderstöd enligt det betalningsschema som anges i statsunderstödsbeslutet.

Skols betalar statsunderstödet i regel i två rater:

• Den första raten betalas ut efter utgången av tidsfristen för sökande av ändring av statsunderstödsbeslutet.
• Den andra raten betalas ut efter att mellanredovisningen godkänts. Den andra raten betalas ut endast om den i understödsbeslutet angivna procentandelen (50 %) av det antal studerande som angivits i beslutet har tagit emot studieplats innan den i beslutet angivna tidpunkten (20.11.2026) och ifall projektet har framskridit i enlighet med understödsbeslutet.

Den första raten består av 50 % av summan av understödet och den andra raten består av 50 % av summan av understödet.

Som en person som inlett utbildningen beräknas en person som tagit emot en sådan studierätt som är inskriven i Skols finansieringskällkod. Utbildningsanordnaren skall göra upp en studierätt för studeranden som inleder utbildningen. 

• Understödet får användas endast för ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet.
• Understödet får användas endast inom den i understödsbeslutet specificerade tidsfristen.

Godtagbara kostnader

Godtagbara kostnader för understödet specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga Skols standardvillkor (skols.fi). De faktiska kostnaderna för projektet som beviljats understöd ska följas upp på ett separat kostnadsställe eller på motsvarande separata uppföljningsställe i bokföringen.

Mottagaren av understöd är förpliktad att konkurrensutsätta upphandlingar enligt förfarandet som beskrivs i Skols standardvillkor.

Skyldighet att meddela om utbildningsutbudet som finansieras med statsunderstöd

Mottagare av statsunderstöd ska publicera uppgifterna om utbildningen som finansieras i Studieinfo-tjänsten.

Skyldighet att spara in uppgifter angående utbildningar i informationsresursen, att rapportera om studerandeuppgifter och att samla in studeranderespons

Anordnare av yrkesutbildning ska föra in uppgifterna om studierätt och prestationer i Den nationella informationsresursen för undervisning och utbildning (KOSKI).

Högskolor skall föra in uppgifterna om studierätt och prestationer i Högskolornas nationella informationsresurs (VIRTA).

Mottagaren av understöd ska rapportera de av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning fordrade uppgifterna om studerandena i början av utbildningen samt samla in respons från studerandena genom Skols studeranderapporteringssystem.

Material som producerats med understödet och spridande av alster för vidare bruk

Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare ska uppges) eller motsvarande nyttjanderätt ska beviljas till material som uppstår inom ramen för kompetenstjänsten som understöds av Skols. Mottagaren av understöd ska göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).

Utredningsskyldighet och återbetalningsskyldighet

En utredning, alltså mellanredovisning av hur projektet som beviljats statsunderstöd framskrider ska lämnas in. En utredning, alltså slutredovisning av hur projektet förverkligats och hur statsunderstödet använts ska lämnas in senast vid det datum som anges i understödsbeslutet. 

Mottagaren av understöd ska på begäran också lämna in andra redovisningar som behövs för att följa efter användningen av statsunderstöd samt för att övervaka att villkoren uppfylls.

Mottagaren av statsunderstöd ska utan dröjsmål betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av ett statsunderstöd som mottagaren fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund.

Mottagaren av statsunderstöd skall också betala tillbaka statsunderstödet eller en del av det, om det inte kan användas på det sätt som förutsätts i statsunderstödsbeslutet. Till exempel om antalet studerande som tagit emot studieplats har blivit mindre än det i understödsbeslutet avsedda antalet studerande skall understöd återbetalas. I så fall skall understöd återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i beslutet) multiplicerat med det ouppnådda antalet studerande.

Understöd skall dessutom återbetalas, om projektet har finansierats enligt villkoren för det höjda kalkylmässiga maximipriset för en studerande (alternativ B) och minst 50 % av studerandena som tagit emot studieplats (i jämförelse med det i ansökan angivna eftertraktade antalet studerande) inte tillhör grupperna som definierats i villkoren. I så fall skall understöd återbetalas 500 euro multiplicerat med det ouppnådda antalet studerande ur de definierade grupperna.

Om det belopp som ska återbetalas är högst 100 euro, behöver det inte återbetalas. Mottagaren av statsunderstöd skall på det belopp som återbetalas eller återkrävs betala en årlig ränta som enligt räntelagens (633/1982) 3 § 2 moment ökas med tre procentenheter. Räntan räknas från och med dagen då statsunderstödet betalades ut.

Skols kan av särskilt vägande skäl låta bli att ta ut ränta på återbetalt statsunderstöd.

I gemensamma projekt mellan flera aktörer kan statsunderstöd beviljas till en mottagare som i enlighet med statsunderstödslagens 7 § 3 moment kan vidareutdela understödet eller en del därav för användning av en annan aktör för ändamål som överensstämmer med beslutet om statsunderstöd. I så fall ska tillstånd för vidareutdelning av understöd ingå i beslutet om statsunderstöd. Innan vidareutdelning av statsunderstöd ska mottagaren av understöd ingå avtal om användningen av, tillsynen av användningen av och villkoren för statsunderstödet med aktören/aktörerna som genomför verksamheten eller projektet (den som understödet överförs till). 

Aktören som understödet överförs till ska ha utbildningsformenlig och laglig behörighet att anordna utbildning som finansieras med vidareutdelat statsunderstöd. På antagning av studerande och behörighet för studier tillämpar aktören som understödet vidareutdelas till det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga. Mottagaren av det överförda understödet är ansvarig för sparande av uppgifter gällande utbildningen i informationsresurserna. 

Mottagaren av understöd är ansvarig för rättsenlig användning av understödet även beträffande överfört understöd. Mottagaren av statsunderstöd skall redovisa för användningen av statsunderstödet även beträffande vidareutdelat understöd.