Utvecklande av basfärdigheter hos fångar ökade fångarnas välmående och stärkte förutsättningarna för lärande

Utvärderingsrapporten om utvecklande av basfärdigheter hos fångar har publicerats. Utvärderingen har genomförts av Silta-Valmennusyhdistys ry.

Under åren 2024–2025 finansierade Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) ett försök inom utvecklande av basfärdigheter i fängelser. Syftet med försöket var att erbjuda möjligheter till lärande med låg tröskel för fångar, som har bristfälliga basfärdigheter exempelvis i läs- och skrivkompetens, digitala färdigheter, vardagskompetens och sociala färdigheter. Under kurserna lärde sig deltagarna digitala kunskaper, vardagskompetens, språk, konstämnen och förmåga att ta hand om ens eget och närståendes välmående. Innehållen kunde anpassas enligt enhetens och fångens behov.

Syftet med pilotförsöket var även att experimentera med modellen för utvecklande av basfärdigheter och med nationella kompetensmärken för identifiering av basfärdigheter i fängelser, samt stöda sysselsättning av fångbefolkningen efter avtjänande av frihetsstraffet. 

Sju läroanstalter inom det fria bildningsarbetet verkställde försöket som 15 fängelseenheter deltog i. Under försöket hann 900 fångar delta i utvecklande av basfärdigheter, vilket är ett betydligt högre antal än den ursprungliga målsättningen. Förverkligande av tjänsten har ännu fortsatt i två fängelser under våren 2026. 

Enligt utvärderingsrapporten var studerandena, verkställarna av utvecklande av basfärdigheter och myndigheterna nöjda med försöket. Tack vare studier inom det fria bildningsarbetet var tröskeln låg för att delta utan tidigare kunnande eller övriga inträdeskrav. Dessa studier möjliggjorde deltagande för en omfattande grupp fångar. Utbudet kunde flexibelt skräddarsys för olika omständigheter till exempel i slutna och öppna enheter. 

Den kortvariga och till antalet timmar kortfattade studieverksamheten erbjöd en möjlighet att lära sig nya färdigheter och skapade omväxling i vardagen i fängelset. Fångarnas välmående främjades av att delta i studier, lära sig nytt och att stå i växelverkan med andra. Tillfredsställelsen med fängelsets vardag ökar även säkerheten och en positiv erfarenhet av studier kan motivera att fortsätta studier. Verksamheten förväntas ha en positiv påverkan även på lång sikt och inverka på sysselsättning och ett liv utan brott efter frisläppningen. 

Deltagarna berättade att de på många sätt har dragit nytta av kurserna. De gav positiv respons i synnerhet gällande den kompetens och färdigheter som de hade fått för att söka sig till fortsatta studier eller arbete.

”Man förväntar sig ofta att lågt utbildade personer har en negativ inställning till utbildning, men utgående från responsen har fångarna varit öppna för utbildningens möjligheter”, konstaterar specialsakkunniga Kati Sunimento och Satu Tsharkov vid Brottspåföljdsmyndigheten.

Enligt studeranderesponsen var intresset för att lära sig nytt den viktigaste orsaken för att delta i kurserna. Enligt fängelsets personal hjälpte studierna fångarna med att bemöta utmaningar i vardagen och att förbereda sig inför frisläppningen.

Kurserna hade en positiv inverkan på deltagarnas välmående och utveckling av sociala färdigheter. En studerande beskrev hur erfarenheten av lärande gav styrka på följande sätt: 

"Tack vare studiehandledaren och kursens lärare har jag börjat identifiera mig som musiker i stället för brottsling."

Praktiska utmaningar gällde inledande av en ny slags verksamhet i fängelser, vilket förutsatte praxis och förberedelser som avviker från rutiner. Verksamhet i fängelsemiljö förutsätter flexibilitet och kreativa lösningar även från anordnaren av utbildning.

Pilotförsöket påvisade att studier inom det fria bildningsarbetet erbjuder fängelser en ny möjlighet att erbjuda fångar en väg och riktning mot delaktighet i livet, välmående och förberedning inför ett liv utan brott. Med att fastslå studier som man kan ta del av med låg tröskel som en del av fängelsets verksamhet kunde man på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt förbättra och förverkliga jämställdheten i utbildning i fängelser.

En studerande uttryckte sig på följande sätt:

”Under fängelsetiden skulle det vara viktigt att fångarna kunde studera med tanke på framtiden, annars är det bara tidspillan.”

Att kunna fastslå utbildningsverksamhet förutsätter fortsatt intensivt samarbete mellan den offentliga förvaltningen, anordnare av utbildning och fängelser. Skols fortsätter med att stöda grupper som är underrepresenterade i utbildning genom olika slags utbildningar, pilotförsök och forskningsdata för att dessa grupper skulle ha bättre möjligheter att delta i utbildning och i arbetslivet.

”Pilotförsökets verksamhet i fängelsemiljön verkar ha varit nyttigt och tilltalande för fångarna. Det är bra, att man i utvecklandet av basfärdigheter också har lyckats reda ut förutsättningar för etablering av verksamheten som stöd för beslutsfattande. Ofta svarar pilotprojekt tillfälligt endast på några av deltagarnas utbildningsbehov och det blir dyrare, än bestående verksamhet”, konstaterar specialsakkunnig Mikko Mähönen från Skols.