Det lönar sig att satsa på förstärkande av fångars basfärdigheter

Texten har skrivits av teamansvarig Kati Sunimento och specialsakkunnig Satu Tsharkov vid Brottspåföljdsmyndigheten samt forskningschef Paula Alanen vid Silta-Valmennusyhdistys.

Kurser med låg tröskel i fängelser förstärker basfärdigheter, ökar på välmående och öppnar stigar till utbildning och arbete. Skols pilotförsök visar att kurserna är ett synnerligen viktigt tillägg till fängelsernas utbildningsutbud och arbetet som förbereder övergången till frihet.

Fångarna är en grupp med lägre nivå av utbildning än den övriga befolkningen och även deras basfärdigheter är mer bristfälliga än hos resten av befolkningen. Till och med 10 procent av fångarna saknar avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen och cirka 70 procent saknar examen efter grundskolan.

Det är svårt att sysselsättas utan basfärdigheter och examen i ett samhälle som efterlyser hög utbildningsnivå. Utbildningens påverkan har identifierats i brottsförebyggande arbete och det är möjligt att avlägga examen i fängelser från grundläggande utbildning ända till högskolenivå. Traditionellt har utbudet betonat utbildning på andra stadiet, det vill säga gymnasiestudier och yrkesutbildning. 

Tidigare forskningsdata har påvisat att en låg utbildningsnivå är i samband med svag motivation för utbildning. Misslyckanden och avvisanden redan tidigt under skolåren kan stå i bakgrunden för detta. Fängelsetiden kan erbjuda en ny möjlighet för studier. Därför vore det viktigt att stöda tillgången till utbildning under fängelsetiden och se till att utbildningsutbudet i fängelserna är så mångsidigt som möjligt.  

Syftet med pilotprojektet som finansierades av Skols var att utveckla basfärdigheter hos fångar genom kursverksamhet med låg tröskel. Pilotförsöket verkställdes av läroanstalter inom det fria bildningsarbetet i samarbete med fängelser under åren 2024–2025.

Lärande av basfärdigheter integrerades i olika undervisningsinnehåll, så som studier i musik, bildkonst och vardagskompetens samt i medborgarfärdigeter och arbetslivskompetens under frigivningsskedet. Deltagarna erbjöds en möjlighet att avlägga kompetensmärken (oph.fi), det vill säga uppvisa sitt eget kunnande och utnyttja märkena senare i arbetslivet eller sökande till utbildning.

Sammanlagt cirka 1000 fångar har deltagit i pilotförsöket. Kursernas målgrupp var i synnerhet personer med låg utbildningsnivå och bristfälliga basfärdigheter i exempelvis läsande, skrivande, digitala färdigheter och vardagskompetens. Kurserna hade inga inträdeskrav. Möjlighet att delta erbjöds även till de psykiskt och fysiskt mest illamående fångarna, till exempel bötesfångar som avtjänar ett förvandlingsstraff och vars liv innan fängelsestraffet kan ha varit psykiskt väldigt svårt och farligt för hälsan (Wuolijoki m.fl., 2011).

Enligt fängelsets handledare hjälper deltagande i studier fångarna att må bättre. Handledarna anser det viktigt att varje fånge skulle ha något meningsfullt att göra. Självkänslan blir bättre genom upplevelser av framgång till exempel hos dem som deltagit i grupperna i musik och bildkonst. Handledare och lärare spelar en viktig roll i att motivera och locka fångarna att delta.

En handledare vid fängelset berättar om motivation:

”Jag sade en morgon till en fånge som alltid stannar i sin cell att kanske du vill gå idag till bildkonstgruppen. Först svarade han att han inte går. Jag sade att gå nu och kolla, kom nu bara ut ur cellen. Han gick och var jätteivrig efter gruppen. Många gånger gäller det att lite hjälpa till med motivationen.”

Verkställare av pilotförsöket, fängelser och aktörer inom det fria bildningsarbetet har upplevt verksamheten som ändamålsenlig och meningsfull ur perspektiven av sina samhälleliga uppgifter, stöd för liv utan brott och främjande av enhetlighet i samhället. Exempelvis korttids- och bötesfångar och häktade har tidigare uteslutits från utbildningstjänster. För tillgången till examensinriktad utbildning och för att deltagande i utbildningen skulle vara ändamålsenligt förutsätts behärskande av basfärdigheter, tillräckligt bra kondition och en dom av passlig längd.

Enligt studeranderesponsen var intresset för att lära sig nytt den viktigaste orsaken för att delta i kurserna. Deltagarna berättade att de dragit nytta av kurserna på många olika sätt. De gav positiv respons i synnerhet gällande den kompetens och färdigheter som de hade fått för att söka sig till fortsatta studier eller arbete. Kurserna inverkade positivt på deltagarnas välmående och deras kommunikationsfärdigheter utvecklades. 

Man antar ofta att lågutbildade personer tar en negativ ställning till utbildning, men enligt responsen har åtminstone fångarna haft en positiv och öppen inställning till utbildningens möjligheter.

Pilotförsöket som finansierats av Skols har påvisat att de till timantalet färre och till målsättningarna enklare kurserna inom det fria bildningsarbetet är en sannerligen viktig tillsats till fängelsernas utbildningsutbud och till arbetet som förbereder övergången till frihet. Fördelen med kurserna med låg tröskel är att verksamheten är öppen för alla och kan skräddarsys för att svara på deltagarnas behov. Upplevelserna av framgång genom deltagande kan ge inspiration och uppmuntra deltagarna att fortsätta med mer målinriktade studier.

Integration av kompetensmärken inom basfärdigheter i kurser inom det fria bildningsarbetet har möjliggjort utnyttjande av prestationerna även i målinriktade studier. Bristerna i basfärdigheter har också synliggjorts och undervisning på lämplig nivå har följaktligen tillsatts i utbildningsutbudet. Det är nästan omöjligt för en person med bristfälliga basfärdigheter att delta i rehabiliterande verksamhet eller examensinriktad utbildning. Det är viktigt för hela samhället att fastslå verksamheten av läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet i fängelser. Detta förutsätter att man kommer på en bestående lösning gällande finansieringen.

Skols publicerar slutrapporten av Utvecklande av basfärdigheter hos fångar -pilotprojektet under år 2025.