Gå till innehållet

Tyngdpunkterna i verksamhetsplanen för år 2026 har avgjorts

Meddelande
11.11.2025
Nuolia puisilla porrasaskelmilla. Ylimmällä portaalla on piirros maalitaulusta, joka kuvastaa tavoitteen saavuttamista.

Rådet för kontinuerligt lärande och sysselsättning beslöt den 29 oktober 2025 om tyngdpunkterna för Skols verksamhet år 2026. Rådets medlemmar representerar centrala ministerier och arbetslivet.

Analys av prognostiseringsuppgifter om behov av kompetens och arbetskraft

Skols fortsätter utnyttjande av Kompetensbehovskompassen och spridande av dess användning. 

Finansiering av kompetenstjänster

Skols finansierar kompetenstjänster med statsunderstöd och upphandlingar i enlighet med de utbildnings- och kompetensbehov som servicecentret identifierat. Det finansieringsinstrument som används beror på utbildningen. 

Tidtabellen för ansökningar om statsunderstöd och anbudsperioder vid upphandlingar under år 2026 publiceras i december 2025.

Innehållen i varje tyngdpunkt för finansiering beskrivs kort i listan nedan.

Tyngdpunkterna för allokering av finansiering år 2026 är:

  1. Omställningen till ren energi -programmet
    • Batteriteknik och infrastruktur för eldrivna transporter
      • Utvecklingen av batteriteknik och byggande av infrastruktur för eldrivna transporter ökar kompetensbehoven i Finland. Värdekedjan inom batteriteknik är betydande och omfattar bland annat gruvindustrin, förädling av batterimaterial, produktion av battericeller och apparatur samt slutligen återvinning av använda batterier och material. Enligt preliminära beräkningar framhävs värdekedjans slutända i Skols finansiering.
    • Skydd och restaurering av naturens mångfald
      • Skydd och restaurering av naturens mångfald är nödvändiga åtgärder i vid sidan av begränsningen av klimatförändringen. Europeiska unionens förordning om restaurering styr förberedandet av Finlands nationella strategi. Skols finansiering kan tidsmässigt anpassas för att stöda dessa åtgärder och stärka kompetensen inom skydd av naturens mångfald, miljökonsekvensbedömning och rapportering om miljöpåverkningar.
  2. Främjande av digitalisering -programmet
    • Utnyttjande av data i små och medelstora företag
      • I och med Europeiska unionens dataförordning har företag nya ansvar och affärsverksamhetsmöjligheter inom utnyttjande av data. Kompetensen borde förstärkas för att data kunde utnyttjas mer effektivt än in dagsläget bland annat för att öka kundförståelsen, utveckla tjänster och produkter samt rikta försäljning och marknadsföring. Även cybersäkerhet, utnyttjande av geografiska data och användning av artificiell intelligens ingår i denna tyngdpunkt. Dataekonomi var det oftast nämnda temat inom kompetens under diskussionerna med intressentgrupperna.
    • Digitalisering av processerna inom produktion och tillverkning
      • Datorstyrd tillverkning (CNC), 3D-utskrifter, -modellering och -planering (CAM, CAD) är av relevans för bland annat den för exporten betydelsefulla maskinverkstadsindustrin. Dessa tekniker dominerar redan branschen och deras användning är en förutsättning för konkurrenskraften hos branschens företag. Branschen utvecklas snabbt och därmed ökar även behoven av fortbildning. Även kunnande inom programmering av apparatur samt utnyttjande av teknologins produktionspotential och produktutvecklingens potential ingår i denna tyngdpunkt.
    • Digitalisering av försäljning och handelsbranschen
      • I och med digitaliseringen av handelsbranschen blir arbetsuppgifterna mer tekniska och behovet av att stärka kompetensen i försäljning ökar, i synnerhet inom den tekniska försäljningen. Nya kompetensbehov uppstår på grund av flerkanalshandel samt digitaliseringen av logistik och lagerstyrning. Skols finansiering stöder utbildning för styrande av strukturomvandlingen på branschen.
  3. Övriga
    • Kompetensbehov inom strategin för tillväxt av den kreativa ekonomin
      • Undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet har samarbetat för att koordinera förberedandet av tillväxtstrategin för den kreativa ekonomin. Tillväxtstrategin framhäver kompetensbehov inom internationell affärsverksamhet, utnyttjande av artificiell intelligens, immaterialrätt och kommersialisering av dessa i en digital miljö. Med Skols finansiering kan man stärka kompetensen hos proffs på den kreativa branschen och främja etablering av tjänster inom kontinuerligt lärande på branschen.
    • Kompetensbehov inom halvledarindustrin
      • Halvledarindustrin är en snabbt växande industri av strategisk betydelse som påskyndas av Europeiska unionens förordning om halvledare och inländsk strategi. I Finland framhävs kompetensbehov inom halvledarplanering, fotonik, sofistikerade halvledarmaterial, kvantteknologi och hållbar processteknik. Med Skols finansiering kan man utveckla nya utbildningstjänster för att besvara branschens behov av kunnande.

Dessutom fortsätts pilot- och utvecklingsprojektet för studier vid sidan om arbete på social- och hälsovårdsbranschen samt inom pedagogik.

Strukturomvandlingar så som situationen i Södra Karelen beaktas i ansökningar om finansiering, ifall förstärkandet av ny kompetens i området enligt utredningar förutsätter snabba och precisa åtgärder exempelvis angående den gröna omställningen eller digitalisering.

Även lärarnas fortbildningsbehov hos verkställare av utbildning tas i beaktande i utbildningar som finansieras.

Övergripande teman hos Skols är att stöda effektiviteten av undersöknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och uppkomsten av ny affärsverksamhet samt att höja kunskaps- och utbildningsnivån.

Stöd från regionala och andra samarbetsnätverk och befrämjande av effektivitet

Skols uppföljer effektiviteten av sin verksamhet och publicerar uppgifter gällande effektfullheten på sin webbsida. Rapportering av finansieringens kostnadseffektivitet utvecklas och indikatoruppgifter gällande rapporteringen börjar publiceras på webbsidan. Skols skriver en utredning med rubriken ”Tillståndet för kontinuerligt lärande”. 

Skols försäkrar sig om att samarbetet som gjorts med NTM-centralerna fortsätter med Livskraftscentralerna. Skols strävar efter att främja användningen av Kompetensbehovskompassen bl. a. som stöd för pilotförsöket inom verksamhetsstyrning i yrkesutbildning.

Utvecklande och samordnande av informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster

Skols deltar i utvecklingen av den nationella verksamhetsmodellen för kontinuerlig uppföljning av livslång vägledning. Skols samarbetar med UF-centret för inkluderande av material i vägledarens del i Kompetensstigen. 

Befrämjande av till utbildning särskilt välkomna gruppers deltagande i utbildning

Skols utnyttjar resultaten av undersökningshelheterna som det beställt i den egna verksamheten och sprider ut resultat till centrala aktörer. Skols allokerar finansiering till grupper som är särskilt välkomna till utbildning. 

 

Memorandumet om bakgrundsmaterial har publicerats på finska.

Bekanta dig med memorandumet om bakgrundsmaterial på finska

Kontakta oss

Hakanen, Jarno
utvecklingschef
(nätverkssamarbete inom kontinuerligt lärande, strategisk planering)