Från målsättningar till konkreta resultat – min tid på Skols

Skols har på fem år lyckats nå många av målsättningarna för dess inrättande och besvara frågor som man under årtionden har försökt hitta svar på: Skols har fört närmare arbete och kompetens, reagerat snabbt på arbetslivets behov och fyndigt allokerat resurser inom kontinuerligt lärande. Vi har skapat en bra grund för kommande års arbete.
Snabbare och mer effektiva sätt att komplettera kunnande har framkommit vid sidan om examensutbildning
En av de ambitiösa målsättningarna för inrättandet av Skols var att minska på anhopning av utbildning. Tidigare erfarenhet visade att vuxna som redan avlagt examen utnyttjar öppen och avgiftsfri examensutbildning som kompletterande utbildning. Detta är rationellt från individens synpunkt, men ej när man avväger användningen av offentliga medel. I högskolor inverkar detta för sin del på att de ungas tillgång till utbildning försvåras och höjningen av utbildningsnivån avmattas. Skols har haft som uppgift att underlätta denna situation med kortvariga och välriktade utbildningar som kan avläggas vid sidan av arbete.
Skols har under sina fem första år finansierat utbildningar för över 35 000 personer i arbetsför ålder genom statsunderstöd och upphandlingar. Vi har finansierat utbildningar riktade till ensamföretagare inom kulturbranschen, kvalificerande utbildningar för sjukskötare, utbildningar inom väteekonomi och allt möjligt annat. Upphandlingen av utbildning inom skydd och restaurering av naturens mångfald förbereds i skrivande stund. Utbildningarna har byggt på aktuella prognostiseringsdata gällande akuta behov och har just på grund av de träffande innehållen utvecklat kontinuerligt lärande i mycket mer omfattande mån, än vad man kunde åstadkomma med enstaka projektfinansiering.
De verkställda utbildningarna har fortsatt som delar av examen eller mindre helheter, som försäljbara produkter och allt tätare samarbete. Om utbildningarna har kunnat ersätta oändamålsenlig användning av examensutbildning kan inte ännu i detta skede besvaras.
Effektiviteten kommer fram genom experiment och kunskapsbaserad utveckling av verksamhet
Experiment och pilotförsök har visat sig vara en av hörnstenarna i Skols verksamhet och kanske en av de mest effektiva åtgärderna. Genom experimenten har man kunnat gå in på svåra frågor inom kontinuerligt lärande, så som hur man kan öka på deltagande i utbildning hos personer som avlagt högst allmänbildande utbildning. I pilotprojektet för uppsökande verksamhet och det sammankopplade forskningsprojektet kunde man med hjälp av tillförlitliga data ta åtminstone små steg framåt. När detta kopplas samman med uppgifter om allokering av utbildning som Skols finansierat finns det ihopsamlat redan mycket material inför effektivt, fortsatt utvecklande av arbetet.
Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet var en stor kulturell förändring i det finländska arbetslivet. Situationen förutsatte snabbt och betydligt förstärkande av möjligheter för lärande vid sidan om arbetet. Förändringar förutsattes både av arbetsgivare och utbildningsaktörer.
Eftersom Skols granskar kontinuerligt lärande som en helhet, över och även utanför olika förvaltningsområden, var det naturligt för oss att gå på djupet med en av de svåraste delarna av avskaffandet: hur studierna nu kunde lyckas inom utbildningar, som förutsätter obligatoriska praktikperioder. Pilotprojektet för, och utvecklande av förstärkande av studier vid sidan om arbete som förverkligades på social- och hälsovårdsbranschen och inom pedagogik har hittills främjat lärande vid sidan om arbete för över tusen arbetstagare. Projektet följer med utvecklingen av studierna och inkomsterna vid sidan om arbetet.
Ansvarsfull användning av offentliga medel är ett viktigt värde för Skols
Från första början var utgångspunkten hos oss på Skols att denna organisation är redovisningsskyldig för användningen av sina offentliga resurser. Skols måste kunna uppfölja och utvärdera sin verksamhet på ett tillförlitligt sätt. En stark kunskapsbas förutsätts även för experiment och pilotförsök.
Konstruktionen av datasystem sattes i gång genast i början. Nu kan Skols slå samman deltagaruppgifter gällande utbildningar som finanseriats, prestationsuppgifter och uppgifter om kostnader utgående från uppgifter som sparats i register. Uppgifterna kan slås ihop även med registermaterial gällande sysselsättning och inkomster. Vi kan alltså följa efter att finansiering allokeras på ett rättvist, effektivt och effektfullt sätt. Till exempel den under år 2024 utförda första granskningen av effektivitet, som grundade sig på uppgifter om inkomster, visade att Skols utbildningar har avlagts vid sidan om arbete – precis som det var menat.
Nytt samarbete har varit inspirerande
Nästa vecka återvänder jag till undervisnings- och kulturministeriet. Arbetet på Skols har varit inspirerande och givande. Det har varit fint att konkret kunna göra sådana saker som främjar kontinuerligt lärande och som jag under flera år har skrivit om i form av uttalanden om målsättningar i strategier. Jag är glad även över att vi genom forskningsdata har skapat förutsättningar för uppföljning av effektivitet och effektfullhet.
Arbets- och näringsministeriets och undervisnings- och kulturministeriets gemensamma styrning av Skols har – kanske även emot vissa förväntningar – fungerat utmärkt. Representanter för arbetslivet har sparrat Skols verksamhet och framfört allt högre krav, vilket har varit fint.
Under de hela fem åren har jag fått höra god respons på skolsare och deras yrkeskunnighet och konstruktiva samarbete, och detta på grund av en riktigt bra orsak – de är lysande proffs.
Skols som aktör och laboratorium för kontinuerligt lärande
Nästa vår diskuteras kontinuerligt lärande igen. Helt säkert kommer man att ställa frågor om hur ansvaret för finansiering av kontinuerligt lärande i framtiden borde uppdelas. Hurdan del av utbildningens kostnader finansieras från den offentliga ekonomins budgeter? I vilken utsträckning torde vuxna själva och arbetsgivarna svara för finansieringen? Hur finansierar en vuxenstuderande sitt liv under studierna? Som ett slags laboratorium kan Skols erbjuda synpunkter som bygger på forskning och data och på detta sätt vara till nytta för diskussionen.
Statens revisionverk utvärderade Skols finansieringsverksamhet och konstaterade i sin uppföljning av revisionen:
”Skols roll har under de förstå åren definierats som ett strategiskt verktyg som stöder ministeriernas gemensamma politiska förberedningsarbete och förnyandet av kompetenssystemet. På detta sätt strävar Skols efter att åstadkomma påverkningar på befolkningsnivå och kan lyckas med sin målsättning, om forskningsresultat och analyser, samt produkter, erfarenheter och lärdomar av projektverksamheten systematiskt utnyttjas i förnyandet av tjänstesystemet.”
Kan det sägas bättre än så?