Mål

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning utlyser statsunderstöd för stödande av grön övergång inom maskin-, metall-, transport- och logistikbranscherna. Målet för utbildningen som genomförs med hjälp av understödet bör vara ett eller flera av de följande:

• att stöda ibruktagande och tillämpning av nya, koldioxidsnåla och ekologiskt hållbara teknologier och processer inom de ovannämnda branscherna samt
• att befrämja tillgång till kunnig arbetskraft för små och medelstora företag inom de ovannämnda branscherna.

Avsikten är även att möjliggöra pilotprojekt inom sådana utbildningsprogram, som i fortsättningen kunde i föregripande och mer effektiv mån användas för att besvara kompetenskrav relaterade till grön övergång, så som övergång till koldioxidsnål teknologi eller befrämjande av färdigheter inom cirkulär ekonomi på arbetsplatserna.

Dessutom kan utbildningarna fungera som pilotprojekt i hur man kan nå sysselsatta personer vars utbildning bygger endast på grundskolestadiet eller allmänutbildande utbildning, samt i hur man hjälper dem med att ta steg mot examensinriktad utbildning på andra stadiet, eller även i hur man i enlighet med understödets målsättningar vid behov förstärker studievägen mot högskoleprogram för dem som avlagt examen på andra stadiet.

Servicecentret förutsätter att utbildningen som förverkligas med understödet planeras och genomförs i samarbete med arbetslivet och att dess innehåll besvarar arbetslivets nuvarande och framtida behov. För att definiera verksamhetsställenas utbildningsinnehåll kan understödet användas för småskalig analys av kompetensbehov.

Ansökaren av understödet bör ta i beaktande, att Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan inte finansiera utbildning för enstaka företags kompetensbehov eller personalutbildning. Utbildningarna bör planeras i enlighet med branschernas nationella eller områdesspecifika behov.

Servicecentret uppmuntrar aktörer att ansöka om understöd tillsammans med andra behöriga organisationer. En gemensam ansökan är dock inte en förutsättning eller ett krav på finansiering.

Målgrupp

Målgruppen för utbildningen bör vara:

• personer sysselsatta i små och medelstora företag inom branscherna för vilka understödet är riktat
• personer utanför arbetskraften (till exempel hemmaföräldrar, pensionärer, beväringar, andra personer utan arbete) som är utbildade till, eller riktar sig mot branscherna.

Studerandeantagningen till utbildningarna bör riktas till de ovannämnda grupperna. Utbildningarna bör planeras så, att man kan delta i dem vid sidan om heltidsarbete. Den huvudsakliga målgruppen för utbildningen som förverkligas med understödet kan inte vara arbetslösa arbetssökande. Det förekommer dock inget hinder för arbetslösa arbetssökande att delta i utbildningen.

Bakgrund och typiska branscher samt uppgiftshelheter och övriga samlade kompetenser

Inom maskin- och metallbranschens små och medelstora företag framkommer det brist särskilt på kunnande inom digitalisering av produktion och utnyttjande av data-analys. Samtidigt som kundrelationerna och anskaffningen från underleverantörer utvecklas i en mer ekologisk direktion och mot uppskattning av cirkulär ekonomi, behövs det hela tiden mer färdigheter i att uppvisa hållbarhet av verksamhet bland annat genom data-analys och dokumentering.  Dessutom bör färdigheterna bland annat hos verkstadsmekaniker, sammansättare, svetsare och grovplåtslagare utvecklas för att stöda personer i dessa yrken i övergången från manuella uppgifter mot arbetsuppgifter inom tillämpning av automatik.

Typiska krav på färdigheter inom branschen är ibruktagande, tillämpning och utnyttjande av artificiell intelligens, maskininlärning och robotik i praktiken, kontroll över fjärrstyrning och autonomi av apparatur samt utnyttjande av data. Särskilt på små verksamhetsställen bör hela personalen behärska grunderna för användning av sin apparatur. För tillväxt inom branscherna förutsätts dessutom kunskaper inom hållbar utveckling av affärsverksamhet, bland annat behärskande av grönare affärsverksamhetsmodeller samt resurser och produktion, kretsloppstänkande och kunnande inom utvärdering av miljöpåverkan med anknytning till koldioxidsnålhet, affärsverksamhetsmodeller som har att göra med cirkulär ekonomi, samt material- och produktionsteknik.

På transport- och logistikbranscherna är personalomsättningen hög i flera arbetsuppgifter. För att skapa en grönare logistikkedja behövs stabilitet i arbetskraften. Personer som är sysselsatta i yrken arbetar oftast utgående från en utbildning som bygger endast på grundskolestadiet. Dessutom behövs det särskilt i tjänstemansuppgifter i små och medelstora företag allt mer förståelse för och kunnande inom grönare processer samt ibruktagande och tillämpning av mer hållbara teknologier i företag. I tjänstemansuppgifter höjs också kraven på färdigheter inom bland annat data-analys och redovisning. Oftast förekommer det regionala brister i utbildningen inom speditionsbranschen samt krav särskilt för tekniskt påvisande och erkännande av färdigheter.

Innehåll av understödda utbildningar kan vara till exempel kompetens i ibruktagande, tillämpning och reparation av gröna teknologier, kunnande inom robotik, blockkedjor och data-analys, färdigheter inom utsläppsminskning samt mer allmänna färdigheter inom automatisering (ibruktagande, användning och tillämpning). Målgruppen kan vara lagerarbetare, chaufförer samt tjänstemän som är sysselsatta i företag. Dessutom kan understöd användas för att stöda tillgång till platser för yrkesprov och arbetslivsbedömare inom transport- och logistikbranscherna.

Om användning av understödet

Statsunderstödet kan användas för genomförande av stödåtgärder inom studerandeantagning och under studierna. Dessa stödåtgärder kan förverkligas som en köpt tjänst från privata aktörer eller från den icke vinstdrivande sektorn, och kan verkställas även som samprojekt.

I ansökan om statsunderstödet bör man så noggrant som möjligt beskriva planen för studerandeantagning och genomförandet av stödåtgärder. Eftersom det är utmanande att nå målgrupperna och målsättningen för antalet studerande uppskattar vi i ansökningarna en betydande satsning på studerandeantagning och stödåtgärder under studerandet, samt innovativa former av utbildning.

Ansökningarna förutsätter arbetslivsinriktning samt påvisad förberedning tillsammans med arbetslivet.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan bevilja statsunderstöd för:

• utbildningsinnehåll inom examensriktade yrkesinriktade examen
• utbildning anordnat av fritt bildningsarbete
• utbildningsinnehåll inom examensinriktade högskoleexamen, yrkesinriktad lärarutbildning eller specialiseringsstudier vid högskolor
• yrkeshögskolornas utbildning för invandrare
• anordnande av undervisning i samiska språk och kultur
• stödande verksamhet som främjar studier och deltagande i utbildning
• utveckling av branschens verksamhet inom ramen för utbildningstjänsten som förverkligas med understödet
• experimentering och pilotförsök bland annat med nya metoder eller samprojekt som överskrider utbildningsnivåer; dock inte inom sådan yrkesinriktad utbildning eller högskolning som inte ingår i redan existerande examensinnehåll.

Servicecentret uppmuntrar ansökaren att bekanta sig med lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021 kapitel 2: Finansiering av utbildnings- och kompetenstjänster, 8 § Beviljande av statsunderstöd) samt vid behov att konsultera servicecentret gällande möjliga godtagbara undervisningsinnehåll innan inlämnande av ansökan.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar understöd huvudsakligen för verkställande av utbildning eller kompetenstjänster, inte endast för utvecklande av utbildning. För den som ansöker om finansiering endast för utvecklande av verksamhet kan det vara möjligt att ansöka om understöd till exempel hos Europeiska socialfonden (ESR) via den lokala NTM-centralen.

Servicecentret beviljar inte understöd för avläggande av hela examina, arbetskraftsutbildning, personalutbildning, utbildning som svarar på behoven av ett specifikt företag eller sådan yrkesinriktad utbildning som läroanstalten kan i praktiken ordna inom ramen för målinriktade statsandelsprestationer.

Rättsgrund

• Statsunderstödslagen 688/2001 (Finlex)
• Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1705/2009 (Finlex)
• Lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning 682/2021 (Finlex)

Detta statsunderstöd kan ansökas av anordnare av yrkesinriktad utbildning, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet samt högskolor, eller som samprojekt som förverkligas i samarbete mellan ovannämnda aktörer.

Varje ansökare om statsunderstöd är förpliktad att innan inskickande av ansökan bekanta sig med detta ansökningsmeddelande, de allmänna anvisningarna för sökande av statsunderstöd (oph.fi, pdf) samt servicecentrets anvisningar (jotpa.fi).

I ansökningar gällande samprojekt bör en huvudansvarig anordnare av utbildning nämnas (se Allmänna anvisningar, kapitel 1.8 Samprojekt, oph.fi, pdf). I samprojekt ansvarar den huvudansvariga gemenskapen om ansökan, projektets administration, verkställande, ekonomi och utarbetande av utredningar i sin helhet. Samarbetspartners som har sina egna delgenomförningsplaner och budgetar nämns skilt på ansökningsblanketten. Samarbetspartners i samprojekt bör vara behöriga. Samma villkor och skyldigheter angår såväl samarbetspartners som ansökande organisationer.

Utbildningsmodeller, resultat av och lärdom från projekt som beviljas understöd är offentlig information och bör vara tillgängliga för olika anordnare av utbildning efter genomförande av projektet. Syftet med projekt som understöds är att nå resultat eller alster, som kan vidare konsolideras, etableras och spridas i större omfattning. Vi uppmuntrar även till att offentligt dokumentera projektet under projektperioden. Understödets mottagare och materialets producenter skall sinsemellan komma överens om upphovsrätten som gäller utnyttjande av materialet i vetenskaplig, offentlig eller kommersiell verksamhet så att materialet kan offentligt utnyttjas.

Anordnare av yrkesutbildning och högskolor är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Koski- och Virta-informationsresurserna. Regeringen förbereder ett lagförslag om motsvarande plikt för andra mottagare av finansiering beviljat av Servicecentret.

Servicecentret anvisar och meddelar mottagare av finansiering antingen skilt, eller i samband med ansökan och beslut om statsunderstödet om hur man för in uppgifter i det nya registret och Koski-informationsresursen. Servicecentret förutsätter att mottagaren av finansiering för in uppgifterna för året 2022 i registret i efterväg så, att de har sparats och förts in i registret senast den 30 april 2023. Mottagare av understöd bör även föra in utbildningsbeskrivningarna i utbildningsutbudet på Studieinfo-tjänsten enligt Servicecentrets anvisningar.

Mottagare av understöd bör rapportera uppgifter om studerandena som antagits till utbildningen enligt servicecentrets anvisningar.

Användningstiden för understödet börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas senast den 31 december 2025. Användningstiden specificeras i understödsbeslutet.

Projekt som beviljas statsunderstöd behöver inte täckas av en självfinansieringsandel. Understödet kan täcka högst den del av den understödda verksamhetens eller projektets faktiska helhetskostnader som specificerats i understödsbeslutet. Godtagbara kostnader specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga. Understödets eventuella användning för att erbjuda uppsökande och stödande verksamhet under studierna som köpta tjänster har inte begränsats, utan det ansökta beloppet avvägs av ansökaren själv.

Understöd utlyses till ett belopp av sammanlagt högst 8 miljoner euro. Understödet kan beviljas och spridas ut under en period på flera år. Understödet betalas i en rat på kontot som ansökaren angivit högst cirka två veckor efter att understödsbesluten tagits. I beslutet definierade godtagbara kostnader kan boniteras understödet från och med datumet på beslutet.

Mottagaren av statsunderstöd är skyldig att utan dröjsmål på eget initiativ betala tillbaka ett understöd eller en del av ett understöd om understödet inte har använts på det sätt som förutsätts i understödsbeslutet. Ifall antalet studerande som tagit emot studieplats betydligt avviker från det som avsetts (under 75 %), bör understöd återbetalas. I detta fall bör understöd återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i ansökan) multiplicerat med det oförverkligade antalet studerande och eventuell dröjsmålsränta.

Understöd beviljas som diskretionär finansiering. Understödet bör användas till det syfte som stödet beviljats. Det verksamhet som finansieras får inte inverka på möjligheter för företagsekonomiskt genomförbara tjänster eller riktas på verksamhet som kan anordnas inom ramen för yrkesläroanstaltenliga beslut över prestationer för målinriktade studieår.

Ansökan om understöd görs på en digital ansökningsblankett. Länken till ansökningsblanketten kan hittas i övre kanten av sidan. Ansökningstiden går ut den 14 december 2022 kl. 16.15.

Ansökande ska ta del av och följa de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (oph.fi, pdf) om inte Servicecentret skilt anvisar om annat.

Ytterligare information och rådgivning i första hand på adressen rahoitus@jotpa.fi.

Ansvarig för förberedande av understödet: specialsakkunnig Mikko Mähönen

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:

• Verksamhetsplanen motsvarar understödets syfte och mål.
• Tidtabellen för förverkligandet av projektet är realistisk och verksamhetsplanen tar i beaktande målsättningen för kortvariga studier.
• Målgruppen motsvarar ansökningsmeddelandet och servicecentrets uppgifter.
• Planen på studerandeantagning är övertygande.
• Verksamhetsplanen och innehållet är arbetslivsorienterade och har konstruerats i samarbete med arbetslivet.
• Verksamhetsplanen är helhetsekonomisk.
• Verksamhetsplanen har tagit i beaktande övrigt utbildningsutbud, bland annat arbetskraftsutbildning.

Vid intern validering bedöms varje delområde på en fyrgradig bedömningsskala: uppfylls inte – uppfylls – uppfylls väl – uppfylls utmärkt. Delområdena har inte viktats. I princip beviljas understöd inte, om något av delområdena inte uppfylls.

Besluten om finansiering fattas under december 2022 eller senast när alla ansökningar har behandlats.

Besluten skickas från det elektroniska statsunderstödssystemet till kontaktpersonen som anges i ansökan samt till den ansökande organisationens officiella e-postadress. Efter att besluten har tagits publiceras en lista på beviljade understöd även på Servicecentrets webbsida.

Öppna statsunderstödssystemets ansökningsblankett här. Ansökningstiden går ut den 14 december 2022 kl. 16.15.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning är en ny aktör inom utbildning och kunnande. Servicecentrets syfte och verksamhet är att befrämja utveckling av färdigheter hos befolkning i arbetsför ålder samt tillgång till kunnig arbetskraft. Servicecentret finansierar utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster huvudsakligen för sysselsatta personer. Genom sin verksamhet strävar Servicecentret efter att förstärka allas kunskaper och kunnande, i synnerhet hos dem som enligt undersökningar i mindre mån deltar i vuxenutbildning och kontinuerligt lärande.

Servicecentret finansierar utbildningshelheter i enlighet med områdenas, branschernas och medborgarnas behov. Servicecentret finansierar inte utbildning för enstaka, i förväg utvalda personer eller företag.

Servicecentret riktar finansiering till projekt av olika slag och storlekar, som kombinerar olika slags undervisningsmetoder, innovation och olika aktörers samarbete. I samband med projekt som finansieras bör uppmärksamhet fästas särskilt vid hur man anskaffar studerande och uppsökande verksamhet. Understöd kan i viss mån användas till exempel till anskaffning av utrustning, producering av undervisningsmaterial och fortbildning för ordinarie undervisningspersonal.

Allmänna mål för utbildnings- och kompetenstjänster som understöds är huvudsakligen att:

• försäkra tillgången till kunnig arbetskraft
• höja kompetensnivån och sysselsättningsgraden
• förebygga arbetslöshet bland annat inom omstrukturerade branscher
• proaktivt besvara förändringar i färdigheter som behövs i arbetslivet
• öka jämlikheten i deltagande samt förstärka deltagande av de i kontinuerligt lärande underrepresenterade grupperna
• öka hållbar tillväxt och produktivitet, innovation, konkurrenskraft och välståndets nivå i samhället
• utveckla stödande av inlärning av nytt på arbetsplatserna samt
• förbättra nuvarande utbildnings- och kompetenstjänstsystem.