Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (senare Servicecentret) är en ny aktör inom utbildning och kunnande. Servicecentrets syfte och verksamhet är att befrämja utveckling av färdigheter hos befolkning i arbetsför ålder samt tillgång till kunnig arbetskraft. Servicecentret finansierar utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster huvudsakligen för sysselsatta personer. Genom sin verksamhet strävar Servicecentret efter att förstärka allas kunskaper och kunnande,
i synnerhet hos dem som enligt undersökningar i mindre mån deltar i vuxenutbildning och kontinuerligt lärande. Vi vill förstärka kunnande särskilt hos de personer i arbetsför ålder som har utfört högst grundskolan eller som har svaga baskunskaper.

Allmänna mål för statsunderstöd beviljade av Servicecentret är att finansiera utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster som hjälper arbetstagare och arbetsgivare att besvara behov av nya färdigheter i arbetslivet, eller förutsägbara förändringar i näringslivs- eller sysselsättningsstrukturen. Tjänster som finansieras kan hjälpa med nya behov av färdigheter som framkommer genom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt understöda nationella utbildnings- och kunskapsbaserade tjänstesystem.

Utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster kan kombinera undervisningsinnehåll från olika utbildningsnivåer eller utbildningsområden. Tjänsterna förverkligas huvudsakligen vid sidan om full- eller deltidsarbete.

Servicecentret riktar finansiering till projekt av olika slag och storlekar, som kombinerar olika slags undervisningsmetoder, innovation och olika aktörers samarbete. I samband med projekt som finansieras bör uppmärksamhet fästas särskilt vid hur man anskaffar studerande och uppsökande verksamhet. Understöd kan i viss mån användas till exempel till anskaffning av utrustning, producering av undervisningsmaterial och fortbildning för ordinarie undervisningspersonal. Vi uppskattar en anda som befrämjar experimentella projekt, möjlighet att skala upp förslag och pilotprojekt. Projekt som understöds strävar efter resultat eller alster som kan konsolideras och spridas i större omfattning.

Allmänna mål för utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster som understöds är huvudsakligen att:

1. försäkra tillgången till kunnig arbetskraft
2. höja kompetensnivån och sysselsättningsgraden
3. förebygga arbetslöshet bland annat inom omstrukturerade branscher
4. proaktivt besvara förändringar i färdigheter som behövs i arbetslivet
5. öka jämlikheten i deltagande samt förstärka deltagande av de i kontinuerligt lärande underrepresenterade grupperna
6. öka hållbar tillväxt och produktivitet, innovation, konkurrenskraft och välståndets nivå i samhället
7. utveckla stödande av inlärning av nytt på arbetsplatserna samt
8. förbättra nuvarande utbildnings- och kunskapsbaserade tjänstesystem.

Bakgrund: Utmaningar gällande tillgång till kunnig arbetskraft inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogik

Tillgång till arbetskraft inom social- och hälsovårdssektorn har redan länge varit ett kroniskt problem. Som påföljd av coronakrisen har situationen vidare försämrats. Brist på arbetskraft, såsom olika sektorers sjukskötare, vårdpersonal, handledare och rådgivare inom socialvården anses stort skugga även framtiden. Personalens framtida pensioneringar kommer också att försvåra nöjaktig tillgång till arbetskraft inom sektorn. Efterfrågan på ny arbetskraft växer även på grund av till exempel åtstramade personaldimensioneringar för vårdpersonalen.

Även inom småbarnspedagogik har bristen på arbetskraft ökat. Enligt yrkesbarometern 2/2021 tillhör lärare inom småbarnspedagogik till de 15 yrken som mest lider av brist på arbetskraft. Höjda krav på färdigheter påverkar också den svåra arbetsmarknadssituationen för småbarnspedagogik. Arbetskraften i Finland föråldras och antalet unga som kommer in på arbetsmarknaden kommer att kraftigt minska under detta årtionde. Likt social- och hälsovården är även småbarnspedagogik en av de sektorer som på grund av arbetskraftutsläpp kommer under kommande år att utlysa avsevärt med nya arbetsplatser.

Invandring till Finland har ökat på 2000-talet och invandrare erbjuder efterlängtad arbetskraft och färdigheter på arbetsmarknaden. Även om flera invandrare har kunnande som de anskaffat i sina ursprungsländer, är färdigheterna eller examina som avlagts annanstans inte alltid direkt lämpliga för den finländska arbetsmarknaden. Det är avgörande att i relation till invandrare identifiera och erkänna examina som avlagts utomlands och erbjuda utbildning som stöder kvalificering.

En lösning på sektorns behov av arbetskraft, dock inte den enda, är att öka arbets- och utbildningsbaserad invandring på sektorn. I fortsättningen behövs all eventuell tillgång på arbetskraft utnyttjas i allt större grad, till exempel personer i arbetsför ålder utanför arbetskraften samt pensionärer. Även inriktning av stödjande kunskapsbaserade tjänster för yrkesövergång av arbetstagare spelar en viktig roll i försäkring av tillgång till arbetskraft.

Mål

Syftet med detta statsunderstöd är att först och främst befrämja tillgång till kunnig arbetskraft inom social- och hälsovården samt barnträdgårdspedagogik genom att utöka möjligheter för avläggande av kompletterande och kvalificerande studier.

Vi utlyser i synnerhet projekt som har analyserat situationsbilden för det existerande utbildningsutbudet och konkret identifierat behovet av dess utveckling.

Som en del av utökande av möjligheter för att avlägga kompletterande och kvalificerande studier kan projekten befrämja så effektivt som möjligt ett eller flera av innehållen som beskrivs nedan (a.-d.).

a. Underlättande av kompletterande och kvalificerande studier för dem som avlagt utländsk examen

Den som avlagt examen utomlands behöver ett beslut från en behörig myndighet för att bli kvalificerad att utöva ett i Finland reglerat yrke, för utövande av vilket krävs en specificerad utbildning eller tillstånd. Principen i erkännande av examina är att den som blivit kvalificerad till ett specifikt yrke i ett annat land inte skulle behöva avlägga från början en motsvarande examen inom det finländska utbildningssystemet för att arbeta i Finland. Syftet med detta understöd är att möjliggöra en ändamålsenlig studieväg och anställning inom arbete som motsvarar ens utbildning för ännu fler invandrare än tidigare.

Småbarnspedagogik

Den behöriga myndigheten för erkännande av examina och yrkeskvalifikationer inom småbarnspedagogik är Utbildningsstyrelsen. Kravet på behörighet är ofta att avlägga kompletterande studier i en finländsk högskola, särskilt för medborgare av andra än EU/ETA -länder och som dessutom avlagt examina utanför EU/ETA -länder. I Undervisningsstyrelsens beslut krävs oftast kompletterande studier som utvecklar yrkesrelaterad kompetens och färdigheter inför uppgifter inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning.

Vi utlyser i synnerhet projekt som stöder kvalificering av personer som avlagt sin utbildning utomlands genom att anordna

• kompletterande studier som utvecklar yrkesrelaterad kompetens och färdigheter inför uppgifter inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning enligt Undervisningsstyrelsens beslut och
• studiehelheter bestående av studier som utvecklar yrkesrelaterad kompetens och färdigheter inför uppgifter inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning (60 sp).

Yrken inom social- och hälsovård

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira, är den behöriga myndigheten som besluter om yrken inom social- och hälsovård. Kravet på behörighet är att avlägga särskilt av Valvira avsedda tilläggsstudier och/eller praktik, särskilt för medborgare av andra än EU/ETA -länder och som dessutom avlagt examina utanför EU/ETA -länder så, att kompetensen motsvarar den i Finland erbjudna utbildningen. De i besluten nämnda tilläggsstudierna och praktiken baserar sig på ansökarens avlagda examen och eventuell arbetserfarenhet.

Vi utlyser i synnerhet projekt som stöder kvalificering av personer som avlagt sin utbildning utomlands genom att anordna sådan kompletterande utbildning som Valvira förutsätter i sina beslut.

Utbildning relaterad till språkkunskap, arbetskultur och kännedom om samhälle

Ofta förutsätter anställning av en person som avlagt examen utomlands förutom kompletterande av färdigheter dessutom nöjaktigt behärskande av finska och/eller svenska. Syftet med detta understöd är att som en del av avläggande av kompletterande studier också befrämja utvecklingen av språkkunskapsrelaterade utbildningstjänster för förbättring av språkfärdigheter hos invandrare.

Vi utlyser i synnerhet projekt som erbjuder språkstudier som stödjer studiefärdigheter redan innan början på själva yrkesstudierna, vid sidan om yrkesstudier och/eller i början av övergången till arbetslivet. Språkkunskaper och behärskande av yrkesspecifik terminologi kan utvecklas under handledning även vid sidan om arbetet. Understödda projekt kan också innehålla till exempel lättläst undervisning och handledning som kan gynna även andra studerande. Uppmärksammande av språklig tillgänglighet är viktigt i både personliga och digitala tjänster.

Utbildning till exempel på engelska i början av studierna kan för sin del underlätta avläggande av studier och övergång till arbetslivet. Erbjudande av kompletterande och kvalificerande studier inom denna sektor även på engelska kan påskynda övergången till arbetslivet och avläggande av formell behörighet för dem som utbildats utomlands.

Nöjaktiga färdigheter i finska eller svenska är förutsättningen för att utöva ett yrke inom hälsovård.

För att underlätta övergången till arbetslivet kan invandrare vara i behov också av utbildning inom arbetskultur och kännedom om samhälle som del av andra studier (till exempel reglerna på arbetsplatsen, bemötande av kunder och anhöriga och kolleger och jämlikt samhälle). Detta understöd ämnar också befrämja studievägar och -metoder som följer detta tema som en del av avläggande av kompletterande studier.

Utbildning i ursprungsländer hör inte till målsättningen av detta understöd.

b. Befrämjande av arbetslivsrelaterat lärande och lärande vid sidan om arbete

Syftet med detta understöd är att befrämja möjligheter för lärande i arbetslivet, samarbete mellan arbetsgivare och läroanstalter samt minska klyftan mellan studier och arbetslivet som en del av avläggande av kompletterande och kvalificerande studier. Arbetsgivarnas organisationer är identifierade inlärningsmiljöer och borde utnyttjas mer i relation till av lagstiftningen stipulerat identifierande och erkännande av färdigheter. Engagemang och bekantskap mellan studerande och arbetsgivare redan under studierna kan för sin del underlätta övergången till arbetslivet och sektorns attraktions- och hållkraft. Lärande i arbetslivet främjar också utvecklande av arbetslivsrelaterade färdigheter. Från arbetsgivarnas synvinkel kan nya samarbetsmodeller mellan anordnare av utbildning och arbetsgivare också främja smidigheten av inledningsprogram, vilket i sin tur kan effektivisera hela organisationens verksamhet.

Vi utlyser i synnerhet projekt som utvidgar och utvecklar nya samarbetsmodeller mellan anordnare av utbildning och arbetsgivare som en del av avläggande av kompletterande och kvalificerande studier. Studie- och utbildningsvägar som finansieras kan kombinera kunnande som förvärvas på arbetsplatsen och stöd för lärande såväl inom yrkeskompetens som i till exempel det finska eller svenska språket.

c. Ökande av kunddrivna och tillämpade studievägar

Syftet med detta understöd är att öka möjligheter för avläggande av kompletterande och kvalificerande studier som kan flexibelt anpassas till studerandes livssituation och redan anskaffade färdigheter.

Med att anordna utbildning som kan genomföras på många olika sätt stödjer man potentiella målgrupper i diverse livssituationer med att delta i undervisning. Detta kan befrämjas till exempel genom att kombinera närundervisning med olika digitala inlärningsmiljöer. Att möjliggöra avläggande av studier flexibelt vid sidan om arbete är också ett av avsikten. Möjligheter att starta studierna borde vara utspridda så att studerande kan börja studera genast då hen har möjligheten att göra det.

Vi utlyser i synnerhet projekt som utförligt tar hänsyn till kunddriven flexibilitet.

d. Utvecklande av uppsökande och stödjande verksamhet

Syftet med detta understöd är att befrämja även nya pilotprojekt inom uppsökande och stödjande verksamhet som en del av avläggande av kompletterande studier. Målgruppen för uppsökande och stödjande verksamhet bör vara personer som genom att avlägga kompletterande och kvalificerande studier kan nå behörighet i ett av social- och hälsovården eller småbarnspedagogik reglerat yrke i Finland. En viktig målgrupp är i Finland bosatta personer som avlagt examen utomlands inom social- och hälsovård eller småbarnspedagogik.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar statsunderstöd bland annat för:

• en eller flera delar av yrkesinriktad examen, en kombination därav eller mindre helheter, även i form av läroavtalsutbildning
• högskolning, vars syfte är att avlägga en del av examen eller kvalificerande utbildningar inom social- och hälsovård
• fritt bildningsarbete
• verksamhet som främjar studier och deltagande i utbildning
• utveckling av och experimentering med branschens verksamhet
• samprojekt samt
• kombinationer av de ovannämnda exemplaren.

Servicecentret beviljar inte statsunderstöd till exempel för:

• avläggande av hela högskoleexamen
• avläggande av hela yrkesinriktade examen
• företagsekonomisk verksamhet
• utbildning som förbereder till yrkesverksamhet
• personal- eller arbetsmarknadsutbildning eller
• utbildning, som kan anordnas inom ramen för läroanstaltenliga beslut över prestationer för målinriktade studieår.

Rättsgrund

• Statsunderstödslagen 688/2001
• Lagen om servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning 682/2021

Statsunderstöd från Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan beviljas till exempel anordnare av yrkesutbildning, högskolor och läroanstalter inom det fria bildningsarbetet. En noggrannare beskrivning på vem som kan ansöka om understöd finns i lagstiftningen gällande servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Lagen om servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning 682/2021 2 Kap. 8 §).

Anordnare av yrkesutbildning och högskolor är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Koski- och Virta- informationsresurserna. Regeringen förbereder ett lagförslag om motsvarande plikt för anordnare av fritt bildningsarbete gällande utbildning finansierad av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Mottagare av understöd bör även föra in utbildningsbeskrivningarna i utbildningsutbudet på Studieinfo-tjänsten enligt Servicecentrets anvisningar. 

I ansökningar gällande samprojekt bör en huvudansvarig anordnare av utbildning nämnas (se Allmänna anvisningar, kapitel 1.8 Samprojekt) (pdf).

Utbildningsmodeller, resultat av och lärdom från projekt som beviljas understöd är offentlig information och bör vara tillgängliga för olika anordnare av utbildning efter genomförande av projektet. Syftet med projekt som understöds är att nå resultat eller alster, som kan vidare konsolideras, etableras och spridas i större omfattning. Vi uppmuntrar även till att offentligt dokumentera projektet under projektperioden.

Användningstiden för understödet börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas 31.12.2024. Användningstiden specificeras i understödsbeslutet.

Statsunderstöd täcker de totala kostnaderna för att organisera utbildnings- och kompetenstjänsten. Servicecentrets statsunderstöd kräver inget självfinansieringsandel. Statsstöd regleras av statsunderstödslag (688/2001). Godtagbara kostnader specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga.

Understöd utlyses till ett belopp av 8 miljoner euro. Understödet kan beviljas och spridas ut under en period av flera år, men skall ändå användas innan slutet på år 2024.

Mottagaren av statsunderstöd är skyldig att utan dröjsmål på eget initiativ betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av ett statsunderstöd om understödet inte har använts på det sätt som förutsätts i understödsbeslutet. Ifall antalet studerande som tagit emot studieplats betydligt avviker från det som avsetts (under 75 %), bör understöd återbetalas. I sådant fall bör understöd återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i ansökan) multiplicerat med det oförverkligade antalet studerande och eventuell dröjsmålsränta. 

Understöd beviljas som diskretionär finansiering. Understödet bör användas till det syfte som stödet beviljats. Det verksamhet som finansieras får inte inverka på möjligheter för företagsekonomiskt genomförbara tjänster eller riktas på verksamhet som kan anordnas inom ramen för yrkesläroanstaltenliga beslut över prestationer för målinriktade studieår.

Ansökan om understöd görs på en digital ansökningsblankett. Ansökningstiden avslutas 16.5.2022 klockan 16.15.

Ansökande ska ta del av och följa de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstödom inte Servicecentret skilt anvisar om annat.

Ytterligare information och rådgivning i första hand på adressen rahoitus@jotpa.fi.

Mirka Haapakoski, tel. +358 295 331 342

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@jotpa.fi. 

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:

• Projektet motsvarar understödets syfte och mål.
• I genomförandeplanen motiveras en aktuell brist på utbildning eller utveckling av kunnande inom arbetslivet som projektet ämnar lätta på, eller projektet testkör nya koncept.
• Planerna på hur man anskaffar studerande och genomför marknadsföring är realistiska och av hög kvalitet.
• Planen på förverkligande av projektet är tydlig och färdig att förverkligas och projektet följer en ekonomisk och effektiv strategi.
• Projektet innehåller en tydlig plan på hur man följer upp projektets verksamhet och effekt under hela projektet.
• Projektets resultat och alster kan skalas upp och spridas i större omfattning.
• Ansökaren av understödet agerar samhällsansvarligt. 
• Tidtabellen i planen på förverkligande av projektet är realistisk.

Besluten om finansiering fattas under juni 2022 eller senast när alla ansökningar har behandlats. Besluten skickas från det elektroniska statsunderstödssystemet till aktören som anges i ansökan samt till den ansökande organisationens officiella e-postadress. Efter att besluten har tagits publiceras en lista på beviljade understöd även på denna ansökningssida.

Ansökningstiden har avslutats 16.5.2022.