Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (senare Servicecentret) är en ny aktör inom utbildning och kunnande. Servicecentrets syfte och verksamhet är att befrämja utveckling av färdigheter hos befolkning i arbetsför ålder samt tillgång till kunnig arbetskraft. Servicecentret finansierar utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster huvudsakligen för sysselsatta personer. Genom sin verksamhet strävar Servicecentret efter att förstärka allas kunskaper och kunnande, 

i synnerhet hos dem som enligt undersökningar i mindre mån deltar i vuxenutbildning och kontinuerligt lärande. Vi vill förstärka kunnande särskilt hos de personer i arbetsför ålder som har utfört högst grundskolan eller som har svaga baskunskaper.

 

Allmänna mål för statsunderstöd beviljade av Servicecentret är att finansiera utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster som hjälper arbetstagare och arbetsgivare att besvara behov av nya färdigheter i arbetslivet, eller förutsägbara förändringar i näringslivs- eller sysselsättningsstrukturen. Tjänster som finansieras kan hjälpa med nya behov av färdigheter som framkommer genom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt understöda nationella utbildnings- och kunskapsbaserade tjänstesystem. 

 

Utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster kan kombinera undervisningsinnehåll från olika utbildningsnivåer eller utbildningsområden. Tjänsterna förverkligas huvudsakligen vid sidan om full- eller deltidsarbete. 

 

Servicecentret riktar finansiering till projekt av olika slag och storlekar, som kombinerar olika slags undervisningsmetoder, innovation och olika aktörers samarbete. I samband med projekt som finansieras bör uppmärksamhet fästas särskilt vid hur man anskaffar studerande och uppsökande verksamhet. Understöd kan i viss mån användas till exempel till anskaffning av utrustning, producering av undervisningsmaterial och fortbildning för ordinarie undervisningspersonal. Vi uppskattar en anda som befrämjar experimentella projekt, möjlighet att skala upp förslag och pilotprojekt. Projekt som understöds strävar efter resultat eller alster som kan konsolideras och spridas i större omfattning.

 

Allmänna mål för utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster som understöds är huvudsakligen att:

 

1. försäkra tillgången till kunnig arbetskraft
2. höja kompetensnivån och sysselsättningsgraden
3. förebygga arbetslöshet bland annat inom omstrukturerade branscher
4. proaktivt besvara förändringar i färdigheter som behövs i arbetslivet
5. öka jämlikheten i deltagande samt förstärka deltagande av de i kontinuerligt lärande underrepresenterade grupperna
6. öka hållbar tillväxt och produktivitet, innovation, konkurrenskraft och välståndets nivå i samhället
7. utveckla stödande av inlärning av nytt på arbetsplatserna samt
8. förbättra nuvarande utbildnings- och kunskapsbaserade tjänstesystem.

Befrämjande av digitalisering och grön övergång är en del av Finlands plan för hållbar tillväxt som stödjer ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt i enlighet med regeringsprogrammets målsättning. Programmets syfte är att påskynda konkurrenskraft, investeringar, höjande av kompetensnivå samt forskning, utveckling och innovationer. Med hjälp av digitalisering och datadriven ekonomi förstärks produktiviteten och tillgången till tjänster för alla främjas. Den gröna övergången stödjer omstruktureringen av ekonomi och ett kolneutralt välfärdssamhälle. Hållbar utveckling påskyndas med att öka sysselsättningsgraden och kompetensnivån.

 

Även Reformen av det kontinuerliga lärandet är en del av Finlands program för hållbar tillväxt. Målet är att stödja omstrukturering av arbetsmarknaden genom utvecklande av kompetenser, digitalisering och grön övergång inkluderade. Tanken med reformen är att påverka förnyandet av kompetenser hos hela befolkningen i arbetsför ålder. Genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt stöds med EU:s resiliens- och återhämtningsinstrument (RRF).

 

En av de centrala åtgärderna i Finlands nationella plan för återhämtning och resiliens är att starta utbildningar som stödjer omstrukturering av arbetslivet. Understöd som nu beviljas har två olika målsättningar. Syftet är att först förstärka produktivitet med hjälp av digitalisering och datadriven ekonomi och försäkra tillgång till tjänster för alla, och sedan med hjälp av den gröna övergången stöda omstrukturering och ett kolneutralt välfärdssamhälle.

 

I projektansökan uppskattas arbetslivsrelaterade utgångspunkter och konkreta förslag. Understödda projekt bör dessutom särskilt fokusera på uppsökande verksamhet och hur man anskaffar studerande.

 

 

Understödda projekt bör uppge stödets ursprung i sin kommunikation och säkerställa synligheten av unionens finansiering genom att sätta upp unionens emblem och texten ”Finansierat av Europeiska unionen – NextGenerationEU”.

 

 

 

 

Digitalisering

 

Finlands program för hållbar tillväxt förstärker digitalisering och datadriven ekonomi i offentliga och privata tjänster för att öka produktivitet och effektivitet. Syftet är att främja tillgången till säkra och bra tjänster i vardagen för alla i hela landet. 

 

Målet är att erbjuda företag ett konkurrenskraftigt verksamhetsområde samt göra Finland till världens ledande land inom produktion av datadrivna tjänster och informationssäkra lösningar i ett digitalt samhälle. I programmet för hållbar tillväxt beaktas lösningar som befrämjar digitalisering av trafik. Programmet förstärker samhällets digitala övergång med åtgärder som påskyndar investeringar inom digitalisering, teknologi och data. 

 

Digitalisering av tjänster inom den offentliga sektorn är ett av digitaliseringsprojektens syften. Syftet är inte endast digitalisering av tjänster, utan avskaffande av processer och behov av service. Åtgärdernas syfte är att avsevärt förbättra resultaten av DESI-mätningen (The Digital Economy and Society Index). Åtgärder inom cyber- och informationssäkerhet stödjer färdigheter inom delområden av kunnande och humankapital som mäts av DESI-indexet. Mer om DESI-indexet kan du läsa på: DESI | Shaping Europe’s digital future (europa.eu).

 

 

 

Grön övergång

 

Finlands program för hållbar tillväxt påskyndar lösningar, som minskar utsläpp både i Finland och annanstans i världen. Finland strävar efter att nå kolneutralitet före år 2035 och att stoppa utarmningen av biologisk mångfald före år 2030. Den gröna övergången stöder omstruktureringen av ekonomin och skapandet av ett kolneutralt välfärdssamhälle. 

 

Målet är att stödja lösningar relaterade till grön övergång som minskar utsläpp både i Finland och annanstans i världen och som stödjer nationella målsättningar inom kolneutralitet och kretsloppsekonomi. På detta sätt möjliggörs hållbar tillväxt även i framtiden. Målet är att göra Finland till ett ledande land i världen inom väteekonomi och kretsloppsekonomi, bioprodukter med högt förädlingsvärde, utsläppsfria energisystem samt inom andra klimat- och miljölösningar. Dessutom strävar man efter att förbättra energieffektiviteten och påskynda övergången till fossilfri trafik och uppvärmning. 

 

Enligt det av Europeiska kommissionen startade Green Deal -projektet bör Europa vara klimatneutralt före år 2050. Effektiv användning av natur- och andra resurser bör befrämjas med att övergå till ren kretsloppsekonomi och utarmningen av biologisk mångfald bör stoppas samt föroreningar begränsas. Övergången bör främja rättvisa och deltagande. Läs mer om Green Deal på adressen EU:s gröna giv | Europeiska kommissionen (europa.eu). 

 

 

 

Detaljerade, allmänna och branschspecifika mål

 

I projektansökan uppskattas arbetslivsrelaterade utgångspunkter och konkreta förslag. Understödda projekt bör dessutom särskilt fokusera på uppsökande verksamhet och hur man anskaffar studerande.

 

Understöd beviljas inte projekt som inte följer principen ”ingen betydande olägenhet” (’Do No Significant Harm’, DNSH).

 

Enligt DNSH-principen får ett projekt inte omfatta sådana åtgärder som orsakar betydande olägenhet för något av de sex miljömålen i EU:s taxonomiförordning:

 

• Begränsning av klimatförändringen
• Anpassande till klimatförändringen
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• Övergång till kretsloppsekonomi
• Förebyggande och begränsning av föroreningar
• Skydd och återställande av ekosystem och biologisk mångfald

 

Hur DNSH-principen iakttas och hur man förbinder sig till den ska beskrivas i ansökan (separat bilaga). Dessutom kan undervisnings-och kulturministeriet efter att ansökningstiden gått ut, till stöd för beslutsfattandet av sökanden förutsätta en separat redogörelse om tillämpningen av DNSH-principen. 

 

Mer information om DNSH-principen finns på kommissionens webbsida. De DNSH-förhandsbedömningar(länk och program på finska) som presenteras i bilaga 3 till programmet för hållbar tillväxt inkluderar avsnittet till stöd för förnyelsen av Kultur- och kreativa branscher (s. 503 – 506).

 

Obligatoriska bilagor till ansökan:

 

• Bilaga 
• DNSH-bilagan. Ifyllnadsexempel för DNSH-blanketter finns i Europeiska kommissionens tekniska anvisning:  pdf (europa.eu)  
• Av bokföringslagen (1336/1997) bekräftat bokslut för år 2020
• Verksamhetsberättelse för år 2020

 

 

Digitalisering

 

Inom digitalisering utlyser vi ansökningar särskilt inom följande kompetensområden. Färdigheterna kan vara utspridda mellan olika yrken, uppgifter eller branscher:

 

-      Utvecklande av företagsverksamhet, till exempel reform av strategi, digitala modeller för företagsverksamhet, processutveckling, digitalisering som stöd för hållbar tillväxt, färdigheter inom e-handel. Digital kompetens, till exempel insamling och producering av data, datalagring, hantering av data, färdigheter inom hantering av kunduppgifter/digitala uppgifter samt all kunskap inom dataanalys.

-      Kunskaper inom programmering, till exempel utformning av programvara, utveckling av programvara, produktion av programvara, programmering och processautomation.

-      Användning av artificiell intelligens, till exempel maskininlärning, digital kompetens, behandling av naturligt språk, robotik, superdatorer och högpresterande datorsystem.

-      Kunskaper i digital försäljning och tjänster samt färdigheter i produktion av och vägledning i digitala tjänster och digital kundhantering.

-      Kunnande inom cybersäkerhet.

-      Utvecklande av informationssäkerhetrelaterade tekniska och administrativa färdigheter i alla grupper av arbetstagare på alla branscher.

-      Uppdaterande av allmänna digitala kompetenser inom arbetslivet.

 

Grön övergång

 

I ansökningar angående den gröna övergången betonar vi särskilt färdigheter med följande teman och områden som kan utspridas på olika nivåer och branscher:

 

-      Utveckling av företagsverksamhet för befrämjande av den gröna övergången. Färdigheter inom detta område är till exempel reform av strategi, företagsförändringsprojekt, processutveckling, utvecklande av företagsmodeller i enlighet med den gröna övergången, hantering av resurser och produktion samt standardiseringsarbete. 

-      Främjande av koldioxidsnåla energikällor till exempel i form av livscykelperspektiv, bedömning av konsekvenser för miljön, fastställning av koldioxidavtryck och kolhandavtryck, elektrifiering, batteriteknik, lagring av energi och väteteknik. 

-      Kunnande inom kretsloppsekonomi, till exempel modell på företagsverksamhet som stöder kretsloppsekonomi, livscykelperspektiv, planeringskunskaper, material- och produktionsteknik, hantering av materialflöden samt kunnande inom livscykelperspektiv i samband med produkter och fastigheter.

-      Ökande av färdigheter inom väteteknik som riktar sig på produktion och lagring av el, produktion av väte, elektrolysörer, kraftelektronik, transport och lagring av väte, bränsleceller, power-to-X-lösningar samt konsulteringskunskaper inom sektorn.

-      Främjande av olika hållbara energilösningar genom utvecklande av färdigheter. Exempel på dessa är till exempel energieffektivitet, förnybar energi inom produktion av värme och el, avskiljning och lagring av koldioxid samt förnybara energikällor och dess livscykelinverkan.

-      Färdigheter inom utnyttjande av kolsänkor. Dessa är till exempel inom jordbruk utvecklande av odlingsmetoder, och inom skogsbruk höjning av skogens medelålder och långvarigt bindande av kol till exempel i träbygge. Utvecklande av kunnande även inom växtföljd, biogas, jordförbättringsfiber, gödselfabrikat med mera tillhör detta tema. 

-      Färdigheter inom trafiksystem som stöder den gröna övergången, till exempel undervisning om rörlighet och klimatet, behärskande av utsläppsberäkning, transporteffektivitet, kunskaper i ibruktagande av nya system och utveckling av tillämpningar.

-      Olika slags produktionsrelaterade processer och affärsverksamhet inom den gröna övergången, till exempel utvecklande av livscykelperspektivet och främjande av systembaserat tänkande, beaktande av klimatförändringen i investeringar, förbättrande av materialeffektivitet inom produktion, utnyttjande av utflöden och sekundära råmaterial i processer utgående från material- och produktionsteknologins synvinkel, förbättrande av produktions- och energieffektivitet, utnyttjande av processers utflöde.

-      Färdigheter inom jordskötsel och vattenförvaltning som har att göra till exempel med provtagning och analysering, dynamiken av kolsänkor i jordmånen i bebyggda miljöer, klimatförändringens inverkan på kolsänkorna i jordmånen, planering av vattenförvaltning, förebyggande av övergödning av vattendrag, avloppsvattnets reningsprocess och utökande av våtmarker.

-      Kunskaper i jordbruksproduktion som stöder den gröna övergången, försörjningsberedskapen, kostnadseffektiviteten och ledarskap och hr-kompetensen.

-      Verksamhet som stöder den gröna övergången i olika gemenskap som till exempel förståelse av mening, nya slags delningsekonomier och samarbete till exempel mellan kunder och energigemenskap.

 

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar statsunderstöd bland annat för:

 

• en eller flera delar av yrkesinriktad examen, en kombination därav eller mindre helheter, även i form av läroavtalsutbildning
• högskolning, vars syfte är att avlägga en del av examen
• fritt bildningsarbete
• verksamhet som främjar studier och deltagande i utbildning
• utveckling av och experimentering med branschens verksamhet
• samprojekt samt
• kombinationer av de ovannämnda exemplaren. 

 

Servicecentret beviljar inte statsunderstöd till exempel för:

 

• avläggande av hela högskoleexamen
• avläggande av hela yrkesinriktade examen
• företagsekonomisk verksamhet
• utbildning som förbereder till yrkesverksamhet
• personal- eller arbetsmarknadsutbildning eller
• utbildning, som kan anordnas inom ramen för läroanstaltenliga beslut över prestationer för målinriktade studieår.

 

Rättsgrund

 

• Statsunderstödslagen 688/2001
• Lagen om servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning 682/2021
• Förordningarna angående användningen av RFF (definieras)

Statsunderstöd från Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan beviljas till exempel anordnare av yrkesutbildning, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet och högskolor. En noggrannare beskrivning på vem som kan ansöka om understöd finns i lagstiftningen gällande servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Lagen om servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning 682/2021 2 Kap. 8 §).

 

Anordnare av yrkesutbildning och högskolor är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Koski- och Virta- informationsresurserna. Regeringen förbereder ett lagförslag om motsvarande plikt för anordnare av fritt bildningsarbete gällande utbildning finansierad av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Mottagare av understöd bör även föra in utbildningsbeskrivningarna i utbildningsutbudet på Studieinfo-tjänsten enligt Servicecentrets anvisningar. 

 

I ansökningar gällande samprojekt bör en huvudansvarig anordnare av utbildning nämnas (se Allmänna anvisningar, kapitel 1.8 Samprojekt) (pdf).

 

Utbildningsmodeller, resultat av och lärdom från projekt som beviljas understöd är offentlig information och bör vara tillgängliga för olika anordnare av utbildning efter genomförande av projektet. Syftet med projekt som understöds är att nå resultat eller alster, som kan vidare konsolideras, etableras och spridas i större omfattning. Vi uppmuntrar även till att offentligt dokumentera projektet under projektperioden.

Användningstiden för understödet börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas 31.12.2024. Användningstiden specificeras i understödsbeslutet.

 

Statsunderstöd täcker de totala kostnaderna för att organisera utbildnings- och kompetenstjänsten. Servicecentrets statsunderstöd kräver inget självfinansieringsandel. Statsstöd regleras av statsunderstödslag (688/2001). Godtagbara kostnader specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga.

 

Understöd utlyses till ett belopp av 8 miljoner euro. Understödet kan beviljas och spridas ut under en period av flera år, men skall ändå användas innan slutet på år 2024.

 

Mottagaren av statsunderstöd är skyldig att utan dröjsmål på eget initiativ betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av ett statsunderstöd om understödet inte har använts på det sätt som förutsätts i understödsbeslutet. Ifall antalet studerande som tagit emot studieplats betydligt avviker från det som avsetts (under 75 %), bör understöd återbetalas. I sådant fall bör understöd återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i ansökan) multiplicerat med det oförverkligade antalet studerande och eventuell dröjsmålsränta. 

 

Understöd beviljas som diskretionär finansiering. Understödet bör användas till det syfte som stödet beviljats. Det verksamhet som finansieras får inte inverka på möjligheter för företagsekonomiskt genomförbara tjänster eller riktas på verksamhet som kan anordnas inom ramen för yrkesläroanstaltenliga beslut över prestationer för målinriktade studieår.

Ansökan om understöd görs på en digital ansökningsblankett. Ansökningstiden avslutas 16.5.2022 klockan 16.15.

 

Ansökande ska ta del av och följa de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd om inte Servicecentret skilt anvisar om annat.

 

Ytterligare information och rådgivning i första hand på adressen rahoitus@jotpa.fi.

 

Krista Paavola, tel. +358 295 331 304

 

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@jotpa.fi. 

 

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:

 

• Projektet motsvarar understödets syfte och mål.
• I genomförandeplanen motiveras en aktuell brist på utbildning eller utveckling av kunnande inom arbetslivet som projektet ämnar lätta på, eller projektet testkör nya koncept.
• Planerna på hur man anskaffar studerande och genomför marknadsföring är realistiska och av hög kvalitet.
• Planen på förverkligande av projektet är tydlig och färdig att förverkligas och projektet följer en ekonomisk och effektiv strategi.
• Projektet innehåller en tydlig plan på hur man följer upp projektets verksamhet och effekt under hela projektet.
• Projektets resultat och alster kan skalas upp och spridas i större omfattning.
• Ansökaren av understödet agerar samhällsansvarligt. 
• Tidtabellen i planen på förverkligande av projektet är realistisk.

 

Besluten om finansiering fattas under juni 2022 eller senast när alla ansökningar har behandlats. Besluten skickas från det elektroniska statsunderstödssystemet till aktören som anges i ansökan samt till den ansökande organisationens officiella e-postadress. Efter att besluten har tagits publiceras en lista på beviljade understöd även på denna ansökningssida.

Ansökningstiden har avslutats 16.5.2022.